TRAS - Tidig registrering av språkutveckling

Tras är ett kartläggningsinstrument som bygger på att observera individer för att för att sedan använda observartionerna som underlag för barngruppen. Detta för att kunna möta varje barns behov. Jag har stött på flera olika uppfattningar av TRAS av människor som arbetar inom förskolan. Jag anser som allt annat att det handlar om hur vi på förskolan väljer att arbeta med materialet. TRAS går efter läroplanens riktlinjer. I TRAS observeras barns språkproduktion och deras förståelse för språket. Instrumentet ska hjälpa pedagoger att vilja utveckla pedagogers egna arbetsätt och även utveckla verksamheten. Det som observeras i TRAS är samspel, kommunikation, uttal, språkförmåga, uppmärksamhet, ordproduktion och meningsbyggnad. 

Några fördelar med TRAS är: 

• Fångar barn i tidigt skede
• Motiverar och inspirerar pedagoger till att utveckla sig själva i sitt arbete och även verksamheten
• Det är ej tidskrävande
• Ett bra sätt att följa Lpfö 98

Några nackdelar med TRAS: 

• Om 22 av 24 barn är flerspråkiga och pedagogerna inte vet hur barnen pratar på sitt hemspråk
• TRAS kan vändas till något negativt om materialet ej används på rätt sätt 
• TRAS är inte ett bra instrument om inte personalen känner barnen, tillexempel om förskolan använder sig mycket av nya vikarier 
• TRAS borde inte heller användas av personal  första året på en ny arbetsplats då han/hon inte riktigt känner barnen 

Jag kan tänka mig att arbeta med TRAS om alla i mitt arbetslag har samma mål och framför allt inte använda materialet för att bedöma barn. 

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) redogörs för att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat till barns egna behov och förutsättningar så att utvecklas så mycket som möjligt. Personalen ska samspela med barn och föräldrar så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara at göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva att vara en tillgång i barngruppen.

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Didaktiskt material - VFU och fältdagar efter VFU

Didaktiskt material

För mig är ett didaktiskt material en undervisningsmetod. För att mitt material ska bli didaktisk har jag ställt mig frågor under planeringen, genomförandet och utvärderingen av mitt didaktiska material. Jag har ställt mig frågor som Lena Lyckeståhl[1] tar upp i sin föreläsning. Jag har ställt mig frågor som: Vad ska lärandet innehålla? Hur ska materialet göras tillgängligt? Varför ska det läras? Vem är det som ska lära? När ska man lära? Med vem ska man lära? Var ska man lära? Vem ska bestämma lärandet? 

Jag valde att fokusera på språkutveckling och språkstimulans i mitt didaktiska material. Jag gjorde sångkort, sång-memory och äggmaracas att arbeta med på olika språkstimulerande sätt. Meningen med mitt material var att vi skulle lära tillsammans och av varandra på ett lekfullt sätt. Materialet skulle intressera barnen till att samtala mer och även få in mer musik i vardagen.Enligt Svensson(2005, s. 155) spelar sången en stor roll för språkinlärningen. Det skapar en positiv känsla och gemenskap. Genom att bland annat sjunga tokiga sånger över barnen språkljud och språklig medvetenhet. 

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, ss. 150-152) ska förskolan stimulera barns språkutveckling och detta kan göras genom sång. Det är viktigt att förskolan tar hänsyn till flerspråkiga barns situation när de planerar förskolans verksamhet. Genom arbete med musik kan man nå både barn och pedagoger och skapa glädje. Musiken kan påverka att barn spontant börjar sjunga, prata och även att barnen vågar uttrycka sig med sin kropp och alla sinnen.  

Sångkort, sång-memory och äggmaracas. Till sångkorten skrev jag ett papper på övningar som man kan göra tillsammans med sångkorten för att kunna utmana barnen. Det var bland annat övningar som att byta ut vissa ord i sångerna, sjunga sånger med nya språkljud, sjunga sånger på en och samma mening hitta på gester till sångerna, få in TAKK (Alternativ och kompletterande kommunikation)  i sångerna och hur man kan få in drama, bild och matematik med mera i sångerna. 

En fin dag som denna går det utmärkt att ta med sig materialet ut. När vi sjöng försökte vi tillsammans hitta en rytm med hjälp av äggmaracasen. Sång-memoryt går ut på att när man får par så sjunger man tillsammans en sång som kan förknippas med bilden eller så kan man hitta på en egen sång.    

Utveckling av mina äggmaracas som var gjorda av kinderägg och sand blev ett ljudmemory som var mycket populärt bland barnen.  Här krävs det att man är koncentrerad och fokuserad. Jag har bland annat fyllt kinderäggen med gem, pärlor, sten osv. 

Jag ville utveckla mina sångkort. Jag ville att barnen skulle fundera vidare kring vad musik kan vara för dem. Så de fick måla till klassisk musik. Under tiden pratade vi om vad barnen kände när vi lyssnade på musiken. Ett barn tyckte att musiken gjorde att man kunde tänka. Ett annat barn tyckte att musiken var lite läskig. Vi samtalade sedan om bilderna som barnen ritat och då kunde man tydligt se att musiken påverkat vad de målade. Jag kunde tydligt se och efter vad barnen berättade se att musiken påverkat dem när de målade och att de upplevt musiken olika.  Detta gjorde jag under mina fältdagar efter VFU perioden. 

Jag ville göra mig, barnen och pedagoger medvetna om vad sången faktiskt för med sig så jag gjorde en affisch med olika begrepp som kan kopplas till när vi sjunger. Se så mycket som utvecklas!

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bland annat texter och sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa samt tillägnar sig innebörden i olika begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Läroplanen utrycker även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Jag känner mig nöjd över mitt material och det är något jag vill arbeta vidare med när jag börjar arbeta i förskolan. Jag kände att barnen fick upplava lustfyllt och lekfullt lärande och att de kom ett steg närmare att utveckla ett intresse för musik. Jag, barnen och personalen fick även en inblick i vad som kan läras av och genom musiken. Barnen utvecklade en förståelse för språkljud, fonologisk medvetenhet och identifiera ljud i ord. Det jag känner mig mest glad över är glädjen och en lustfylldhet spreds när vi använde materialet i gruppen. 

---

[1] Lena Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås 2015-01-26  

I detta inlägg kopplar jag till kursmål: 

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande
  
  yrkesrollen

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt
  
  Harvardsystemet

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Fältdagar innan VFU

Jag skall utföra min VFU på en förskola i Sverige på en mindre ort där barnen är 5-6år. Under VFU perioden ska vi ha förberett ett didaktiskt material och sedan använda det och eventuellt utveckla materialet. På mina fältdagar har jag möjlighet att fundera kring och planera hur mitt material ska inkluderas i den pågående verksamheten/temat. Förskolan jag är på har för tillfället inget tema men det är en förskola med många flerspråkiga barn så jag har valt att fokusera på språkutveckling och språkstimulans. Under mina fältdagar bekantade jag mig med verksamheten, pedagogerna och framförallt barnen. Jag utforskade även vad jag skulle göra för didaktiskt material och hur jag skulle få in detta i verksamheten. Barnen verkar vara intresserade av musik då de gärna har musik på i bakgrunden när de pysslar eller annat. Se sjunger ofta spontant och sjunger gärna i samling.

Förskolan som många andra förskolor använder sig av sångkort och det är det jag vill utveckla. Jag ska göra egna sångkort och arbeta med sångerna på olika språkstimulerande sätt. Jag ska även göra ett "sångmemory" där många av sångerna från mina sångkort representeras av en bild så barnen med hjälp av bilden kan komma på vilken sång det är och sedan kan vi tillsammans sjunga sången. Jag ska även göra egna "äggmaracas" som barnen ska få bekanta sig med.

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, s. 65, 74-75, 141) bidrar musiken till gemenskap och ger möjlighet för alla att få vara med. De menar även att aktiviteterna ska engagera hela barnet och bestå av upplevelse, bearbetning och gestaltning. Det har stor betydelse för att pedagogen är nyfiken på hur barn tänker om, förstår, handlar och kommunicerar i och genom musik. Pedagogens val av aktivitet ska svara på frågorna vad, hur varför och när. Sång, rytm och rörelselekar kan vara en god metod för att stimulera barns svenska språkutveckling.

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Professionsdag

Professionsdagen är en dag fylld av inspiration. Den erbjuder mässa och seminariepass på högskolan i Borås för förskollärare och lärare.

Vi fick välja två seminariepass att gå på under dagen och jag valde "språk hela dagen" och "specialpedagogens roll i förskolan".

Seminariet "språk hela dagen" var ett väldigt inspirerande pass, dels för de hade väldigt mycket konkreta tips och mycket bra information. Jag är väldigt intresserad av språk därför tilltalade detta pass mig extra mycket. Barn behöver tidig stöttning i sitt språk och barn kan ha upp till 6-7 olika språk samtidigt. Förelärarna förespråkar böcker och sagor och menar att detta ska vara tillgängligt för barnen hela tiden, överallt. Det är viktigt att se till barnens intressen och låta barnen tillägna sig språket på olika användningområden som brev, böcker mm. Det är viktigt att låta barnen själva fundera kring varför man behöver kunna läsa och skriva. För att barn ska vilja prata och berätta måste det finnas lyhörda och närvarande pedagoger som vill lyssna! Språklig utveckling ska ske under hela dagen och ribban ska ligga snäppet över det som barnen redan kan. Ge barnet även tid att få prata och var i nuet tillsammans med barnen. Leken är otroligt viktig för barns språkutveckling. I leken får barnen ett gemensamt språk, de lär sig att uttrycka sig, och de lär sig att lyssna på andra. Språkträningen blir aktiv i leken, barnens ord knyts både till verkliga föremål, händelser och till inre bilder. Ge barnen tid för lek, och pedagogerna ska vara närvarande när det är fri lek. Förändra miljöerna till barnens intresse och grupperar barnen mera var förelärarnas råd.

Barn lär mycket av varandra, det är vår uppgift att skapa möten och mötesplatser för barn där de kan prata och leka. Föreläsarna pratade endel om att träna munmotorik på ett lekfullt sätt, genom att bland annat blåsa bubblor, blåsa på fjädrar, silkespapper eller i sugrör. Tecken som stöd togs även upp och beskrevs som bron mellan olika språk. "Babblarna" togs upp som ett språkmaterial. Föreläsarna förespråkade även bildstöd, rekvisita som stöttar språket. Genom bildstöd får barnen en dagsstruktur och barnen slipper då att hålla koll på vad som ska hända här näst och kan då istället slappna av.

Seminariet "specialpedagogens roll i förskolan" var lärorikt och jag fick en tydligare inblick i föreläsningens titel: specialpedagogens roll i förskolan. Hon som föreläste började med att förklara att vi på förskolan och även specialpedagoger är rötterna på ett träd. Vi lägger grunden för ett livslångt lärande och arbetar för att alla barn ska lyckas trots olika förutsättningar. Vi ska även skapa välmående relation till föräldrar. Specialpedagogens främsta roll är att observera. Att komma utifrån och observera barngruppen eller enskilda barn. Exempelvis samspel, vad fungerar väl? Specialpedagogerna gör även kartläggning och analys: vart är vi, vart ska vi och hur tar vi oss dit?

Föreläsaren beskrev ett kartläggningssystem som en pyramid där överst på pyramiden är barn som är i behov av särskilt stöd där specialpedagogen är inkopplad. I mitten av pyramiden är barn som är i behov av extra anpassningar och nederst på pyramiden är barn som är i behov av ledning och stimulans. Alla barn mår bra av tydlighet och alla barn är i behov av stöd. Olikheter berikar och alla har lika värde.