Didaktiskt material - VFU och fältdagar efter VFU

Didaktiskt material

För mig är ett didaktiskt material en undervisningsmetod. För att mitt material ska bli didaktisk har jag ställt mig frågor under planeringen, genomförandet och utvärderingen av mitt didaktiska material. Jag har ställt mig frågor som Lena Lyckeståhl[1] tar upp i sin föreläsning. Jag har ställt mig frågor som: Vad ska lärandet innehålla? Hur ska materialet göras tillgängligt? Varför ska det läras? Vem är det som ska lära? När ska man lära? Med vem ska man lära? Var ska man lära? Vem ska bestämma lärandet? 

Jag valde att fokusera på språkutveckling och språkstimulans i mitt didaktiska material. Jag gjorde sångkort, sång-memory och äggmaracas att arbeta med på olika språkstimulerande sätt. Meningen med mitt material var att vi skulle lära tillsammans och av varandra på ett lekfullt sätt. Materialet skulle intressera barnen till att samtala mer och även få in mer musik i vardagen.Enligt Svensson(2005, s. 155) spelar sången en stor roll för språkinlärningen. Det skapar en positiv känsla och gemenskap. Genom att bland annat sjunga tokiga sånger över barnen språkljud och språklig medvetenhet. 

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, ss. 150-152) ska förskolan stimulera barns språkutveckling och detta kan göras genom sång. Det är viktigt att förskolan tar hänsyn till flerspråkiga barns situation när de planerar förskolans verksamhet. Genom arbete med musik kan man nå både barn och pedagoger och skapa glädje. Musiken kan påverka att barn spontant börjar sjunga, prata och även att barnen vågar uttrycka sig med sin kropp och alla sinnen.  

Sångkort, sång-memory och äggmaracas. Till sångkorten skrev jag ett papper på övningar som man kan göra tillsammans med sångkorten för att kunna utmana barnen. Det var bland annat övningar som att byta ut vissa ord i sångerna, sjunga sånger med nya språkljud, sjunga sånger på en och samma mening hitta på gester till sångerna, få in TAKK (Alternativ och kompletterande kommunikation)  i sångerna och hur man kan få in drama, bild och matematik med mera i sångerna. 

En fin dag som denna går det utmärkt att ta med sig materialet ut. När vi sjöng försökte vi tillsammans hitta en rytm med hjälp av äggmaracasen. Sång-memoryt går ut på att när man får par så sjunger man tillsammans en sång som kan förknippas med bilden eller så kan man hitta på en egen sång.    

Utveckling av mina äggmaracas som var gjorda av kinderägg och sand blev ett ljudmemory som var mycket populärt bland barnen.  Här krävs det att man är koncentrerad och fokuserad. Jag har bland annat fyllt kinderäggen med gem, pärlor, sten osv. 

Jag ville utveckla mina sångkort. Jag ville att barnen skulle fundera vidare kring vad musik kan vara för dem. Så de fick måla till klassisk musik. Under tiden pratade vi om vad barnen kände när vi lyssnade på musiken. Ett barn tyckte att musiken gjorde att man kunde tänka. Ett annat barn tyckte att musiken var lite läskig. Vi samtalade sedan om bilderna som barnen ritat och då kunde man tydligt se att musiken påverkat vad de målade. Jag kunde tydligt se och efter vad barnen berättade se att musiken påverkat dem när de målade och att de upplevt musiken olika.  Detta gjorde jag under mina fältdagar efter VFU perioden. 

Jag ville göra mig, barnen och pedagoger medvetna om vad sången faktiskt för med sig så jag gjorde en affisch med olika begrepp som kan kopplas till när vi sjunger. Se så mycket som utvecklas!

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bland annat texter och sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa samt tillägnar sig innebörden i olika begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Läroplanen utrycker även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Jag känner mig nöjd över mitt material och det är något jag vill arbeta vidare med när jag börjar arbeta i förskolan. Jag kände att barnen fick upplava lustfyllt och lekfullt lärande och att de kom ett steg närmare att utveckla ett intresse för musik. Jag, barnen och personalen fick även en inblick i vad som kan läras av och genom musiken. Barnen utvecklade en förståelse för språkljud, fonologisk medvetenhet och identifiera ljud i ord. Det jag känner mig mest glad över är glädjen och en lustfylldhet spreds när vi använde materialet i gruppen. 

---

[1] Lena Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås 2015-01-26  

I detta inlägg kopplar jag till kursmål: 

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande
  
  yrkesrollen

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt
  
  Harvardsystemet

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lust att lära genom drama

Drama på förskolan är en slags styrd lek. Drama betyder att åskådliggöra genom handling. Genom min utbildning har jag lärt mig hur man kan fånga barns intressen genom drama eller hur jag kan väcka barnen intressen till att vilja utföra drama. Jag har även lärt mig att små medel uttrycker någonting, ska jag tillexempel göra en pjäs i ett rum så vet jag att stolen som står i hörnet kan ha ett slags uttryck som påverkar. Som pedagog gäller det att inte använda sig av rätt och fel utan att vara lyhörd och ha ett öppet sinne. Jag har även lärt mig att återberätta någonting genom drama.

Drama är inte pedagogiskt utan det jag jag som pedagog som ser till att dramat blir pedagogiskt. Barn lär sig av sig själva, av andra och av omvärlden. Drama är bra för att sätta igång processer som pedagogik, teater och lek.

Det finns många lekar inom drama men här är några exempel: "Stop och start" går omkring i rummet, stannar när någon annan stannar, rör sig igen när någon annan rör sig. Där emellan kan man även ge barn olika direktiv när de stannat, tillexempel att skaka hand med en kompis. "Maskiner" en person börjar med att ställa sig i mitten och stå till och bara röra en kroppsdel, sedan kan man även lägga till ett ljud till rörelsen. Stå i en ring och håll varandra i händerna, gör cirkeln stor, liten, hög och låg.

Drama ska vara lekfullt och barn leker för att lära. Det är viktigt att barn får mycket tid för leken och att inte inte hela tiden blir avbrutna eller störda. När barn leker kan de ofta vara inne i leken samtidigt som de kan ställa sig utan leken och se ur andra perspektiv.

Amhag, Kupferberg och Leijon(2013, s. 126-127, 130-132, 136, 140-141) beskriver fyra olika estetiska lärandeformer som är användbara i förståelsen om estetiska lärarprocesser. Om, i, med och genom är de fyra lärandeformerna. Lärandeformerna utgår ifrån två egenskaper med mål för lärande: Vad är det vi ska lära oss och hur vi lär oss. Författarna skriver att pedagogiskt drama kan hjälpa barn i deras lärande. Deltagarnas engagemang genom improvisation, interaktion och reflektion med gruppen är utgångspunkten för drama.

Innebörden av att vara pedagog är att jag ska leda barn vid handen, jag ska vara ett stöd för alla barn och vara sida vid sida med dem. Genom ledarskap i dramat ska jag förklara tydligt, positiv, använda mig av humor, vara öppen för att nervositet är normalt, dela in i grupper, jag ska ta barns rädsla på allvar och själva delta. Som pedagog ska jag alltid delta men aldrig på samma villkor som barnen.

Boken: "Mina och Kåge" av Anna Höglund handlar om att få vara rädd, känna mod, längtan och den kan väcka många olika tankar hos barnen. I en bra bok finns den alltid något för var och en och det tror jag att det finns i denna bok. Denna bok kan nog kopplas till många barns erfarenheter och tankar. Den kan öppna upp för många samtal. Jag skulle vilja arbeta med denna bok i förskolan någon gång. Genom denna boken finns det flera saker att kunna spinna vidare på, en sak är rädsla. Jag skulle inleda med att samtala med barnen om deras föreställningar om vad rädsla kan vara, hur det kan kännas i kroppen när man är rädd. Jag skulle sedan sitta i samlingen och skicka runt en spegel där barnen får göra en min när de ser rädda ut. Sedan kan man göra en rörelseövning där barnen går runt i rummet samtidigt som någon tillexempel slår på en trumma, sen när trumman tystnar så får barnen göra något som de är rädda för (tillexempel en spindel eller vad som helst) sedan kan de även få lägga till ljud osv. Som reflektion skulle jag samtala med barnen om de varit rädda någon gång. Sedan kan man tillsammans med barnen gestalta detta som barnen berättat.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområde

Referenslista

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunilla Fihn Högskolan i Borås 

Lusta att lära genom musik

Musik är spännande och roligt. För mig är musik känslor, gemenskap, rytm, lycka och mycket mycket mer! Jag har aldrig upplevt på en förskola att inte musik är uppskattat utan att kroppen gärna vill röra sig sig musiken. Vi har haft en workshop i musik som var väldigt lärorik med många tips och idéer. Vi arbetade med kroppen som uttrycksmedel. Vi genomförde övningar i rytm, puls, improvisation och gehör genom att klappa, stampa, sjunga och använda enkla instrument. Vi utforskade rösten och att använda rösten som ett pedagogiskt verktyg. Vi fick även med en hel del härliga sånger med hem i bagaget. 

Vi fick en del information om  barnens röster. Barns röster är sköra och de har mindre stämband än en vuxens därför ska man tänka på vilken tonart man sjunger i. Barn utvecklar mycket genom musiken och det finns flera olika övningar för bland annat finmotorik, grovmotorik, lyssna, känna, öva språk, matematik, våga, gruppövningar, enskilda övningar, lära sig instrument och mycket mera.   

I detta inlägg berör jag målen:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

Karin Lindahl Högskolan i Borås 

Navet i Borås

Det blev en inspirerande fredag på Navet i Borås. Vi pratade bland annat om kreativa miljöer och hållbar utveckling. Vi inledde dagen med en rundvandring genom hela Navet och frågorna vi fick ställa oss var: vad ser jag? Vad är det som ligger till grund för dessa kreativa miljöer? Vilken känsla får jag?

Det fanns bland annat avdelning med vatten, el & magnetism, matematik, kroppen och olika labb. Vår guide berättade att de alltid inleder med dramatisering på olika samlingsplatser när det kommer barngrupper för att fånga barnens uppmärksamhet. Guiden berättade även att det är bra om pedagogerna har en idé om vad de vill att barnen ska få uppleva under besöket för att pedagogerna redan vet vad barnen har för intressen och funderingar.   

Vår guide belyste flera gånger vikten av att barnen ska uppleva när de besöker navet. Det ska vara lustfyllt och inspirerande. Allt ska pillas på, inget ska få stå orört vilket jag anser är det absolut bästa med navet. 

Vad kännetecknar då kreativa miljöer? Belysning och ljud kan verkligen uppmuntra olika känslor, lika så olika material. Det stod mycket material framme till barnen som gjorde att det till och med kliade i mina fingrar att sätta igång att uppleva. Det fanns mycket återvunnet material som finns i barnen närmiljö och som även kan vara en inspiration att ta med till förskolan.

Kroppen

Matematik

Vi pratade även om hållbar utveckling. Hur ska vi arbeta i förskolan för att inspirera och förmedla kunskap till barn och föräldrar till en hållbar utveckling? Vi hade bland annat som förslag att prata med barnen kring vad som händer med djuren om de äter skräp som ligger på marken. Till föräldrarna pratade vi om att vi skapar förutsättningarna för vilken miljö våra barn och barnbarn och så vidare ska leva i.

Hur lång tid tar de för de olika materialen att brytas ner av naturen? Bland annat tar del hela 20-25 år för naturen att bryta ner ett tuggummi.

Jordklot

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s 9) redogör för att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Verksamheten ska även utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket ss. 4-5, 11-12 
Tillgänglig på Internet: 

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navets hemsida: 

http://www.navet.com/ 

Anna Gunnarsson Navet