Lust att lära genom matematik - VFU

Under min VFU period tog jag till vara på tiden för att reflektera över hur barnen kan få lust att lära genom matematik. Matematik för mig som allt annat på förskolan ska vara lustfyllt och roligt. Barnen på förskolan älskade att plocka in kottar från naturen och måla dessa kottar. Vi började samtala om kottarnas olika storlekar och form. Vi jämförde även kottarna, sorterade dem och räknade dem. Vi kom då fram till att vi skulle bygga ett hus till kottarna som blivit troll efter vi målat dem.

Enligt Doverborg och Emanuelsson(2006 s. 154) redogörs för att genom lyhördhet, flexibilitet och fantasi kommer man långt. De menar även att en förutsättning för arbete med matematik i förskolan är pedagogernas kunnande, inlevelse, upptäckarglädje, nyfikenhet och respekt för barnen. Pedagogers egna föreställningar, erfarenheter och inställning inför arbete med matematik är avgörande för barnens upplevelser och lärande.    

Mycket matematik på ett lustfyllt sätt. 

De barn som ska börja i förskoleklass fick träffa andra barn från olika avdelningar som också ska börja förskoleklassen. Vi träffades ute i skogen där barnen blandades från de olika avdelningarna och fick ett uppdrag tillsammans. De fick en äggkartong som ni ser på första bilden. I äggkartongen visas en bild på tillexempel en kotte och även en siffra som står för antalet kottar som barnen ska finna. Denna aktivitet kräver kommunikation, samarbete, jämförelse, antal, storlek, urskilja och sortera mm. 

Matematik i naturen. 

Ett barn på förskolan står vid ljusbordet och funderar ett tag på vad hon ska göra med de olika figurerna och siffrorna. Hon börjar placera ut de olika figurerna efter antal. Jag sätter mig hos henne och försöker utmana henne genom att ge henne olika "uppdrag" bland annat: "hur många figurer ska ligga på siffran fyra om du ska lägga dubblelt så många som fyra?" Lyckan hos denna ficka när hon upptäcker att det är matematik hon utför och lyckan att lyckas är obeskrivlig. 

Ett barn upptäcker matematik på ett lustfyllt sätt. 

Referenslista 

Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Didaktiskt material - VFU och fältdagar efter VFU

Didaktiskt material

För mig är ett didaktiskt material en undervisningsmetod. För att mitt material ska bli didaktisk har jag ställt mig frågor under planeringen, genomförandet och utvärderingen av mitt didaktiska material. Jag har ställt mig frågor som Lena Lyckeståhl[1] tar upp i sin föreläsning. Jag har ställt mig frågor som: Vad ska lärandet innehålla? Hur ska materialet göras tillgängligt? Varför ska det läras? Vem är det som ska lära? När ska man lära? Med vem ska man lära? Var ska man lära? Vem ska bestämma lärandet? 

Jag valde att fokusera på språkutveckling och språkstimulans i mitt didaktiska material. Jag gjorde sångkort, sång-memory och äggmaracas att arbeta med på olika språkstimulerande sätt. Meningen med mitt material var att vi skulle lära tillsammans och av varandra på ett lekfullt sätt. Materialet skulle intressera barnen till att samtala mer och även få in mer musik i vardagen.Enligt Svensson(2005, s. 155) spelar sången en stor roll för språkinlärningen. Det skapar en positiv känsla och gemenskap. Genom att bland annat sjunga tokiga sånger över barnen språkljud och språklig medvetenhet. 

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, ss. 150-152) ska förskolan stimulera barns språkutveckling och detta kan göras genom sång. Det är viktigt att förskolan tar hänsyn till flerspråkiga barns situation när de planerar förskolans verksamhet. Genom arbete med musik kan man nå både barn och pedagoger och skapa glädje. Musiken kan påverka att barn spontant börjar sjunga, prata och även att barnen vågar uttrycka sig med sin kropp och alla sinnen.  

Sångkort, sång-memory och äggmaracas. Till sångkorten skrev jag ett papper på övningar som man kan göra tillsammans med sångkorten för att kunna utmana barnen. Det var bland annat övningar som att byta ut vissa ord i sångerna, sjunga sånger med nya språkljud, sjunga sånger på en och samma mening hitta på gester till sångerna, få in TAKK (Alternativ och kompletterande kommunikation)  i sångerna och hur man kan få in drama, bild och matematik med mera i sångerna. 

En fin dag som denna går det utmärkt att ta med sig materialet ut. När vi sjöng försökte vi tillsammans hitta en rytm med hjälp av äggmaracasen. Sång-memoryt går ut på att när man får par så sjunger man tillsammans en sång som kan förknippas med bilden eller så kan man hitta på en egen sång.    

Utveckling av mina äggmaracas som var gjorda av kinderägg och sand blev ett ljudmemory som var mycket populärt bland barnen.  Här krävs det att man är koncentrerad och fokuserad. Jag har bland annat fyllt kinderäggen med gem, pärlor, sten osv. 

Jag ville utveckla mina sångkort. Jag ville att barnen skulle fundera vidare kring vad musik kan vara för dem. Så de fick måla till klassisk musik. Under tiden pratade vi om vad barnen kände när vi lyssnade på musiken. Ett barn tyckte att musiken gjorde att man kunde tänka. Ett annat barn tyckte att musiken var lite läskig. Vi samtalade sedan om bilderna som barnen ritat och då kunde man tydligt se att musiken påverkat vad de målade. Jag kunde tydligt se och efter vad barnen berättade se att musiken påverkat dem när de målade och att de upplevt musiken olika.  Detta gjorde jag under mina fältdagar efter VFU perioden. 

Jag ville göra mig, barnen och pedagoger medvetna om vad sången faktiskt för med sig så jag gjorde en affisch med olika begrepp som kan kopplas till när vi sjunger. Se så mycket som utvecklas!

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bland annat texter och sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa samt tillägnar sig innebörden i olika begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Läroplanen utrycker även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Jag känner mig nöjd över mitt material och det är något jag vill arbeta vidare med när jag börjar arbeta i förskolan. Jag kände att barnen fick upplava lustfyllt och lekfullt lärande och att de kom ett steg närmare att utveckla ett intresse för musik. Jag, barnen och personalen fick även en inblick i vad som kan läras av och genom musiken. Barnen utvecklade en förståelse för språkljud, fonologisk medvetenhet och identifiera ljud i ord. Det jag känner mig mest glad över är glädjen och en lustfylldhet spreds när vi använde materialet i gruppen. 

---

[1] Lena Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås 2015-01-26  

I detta inlägg kopplar jag till kursmål: 

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande
  
  yrkesrollen

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt
  
  Harvardsystemet

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Fältdagar innan VFU

Jag skall utföra min VFU på en förskola i Sverige på en mindre ort där barnen är 5-6år. Under VFU perioden ska vi ha förberett ett didaktiskt material och sedan använda det och eventuellt utveckla materialet. På mina fältdagar har jag möjlighet att fundera kring och planera hur mitt material ska inkluderas i den pågående verksamheten/temat. Förskolan jag är på har för tillfället inget tema men det är en förskola med många flerspråkiga barn så jag har valt att fokusera på språkutveckling och språkstimulans. Under mina fältdagar bekantade jag mig med verksamheten, pedagogerna och framförallt barnen. Jag utforskade även vad jag skulle göra för didaktiskt material och hur jag skulle få in detta i verksamheten. Barnen verkar vara intresserade av musik då de gärna har musik på i bakgrunden när de pysslar eller annat. Se sjunger ofta spontant och sjunger gärna i samling.

Förskolan som många andra förskolor använder sig av sångkort och det är det jag vill utveckla. Jag ska göra egna sångkort och arbeta med sångerna på olika språkstimulerande sätt. Jag ska även göra ett "sångmemory" där många av sångerna från mina sångkort representeras av en bild så barnen med hjälp av bilden kan komma på vilken sång det är och sedan kan vi tillsammans sjunga sången. Jag ska även göra egna "äggmaracas" som barnen ska få bekanta sig med.

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, s. 65, 74-75, 141) bidrar musiken till gemenskap och ger möjlighet för alla att få vara med. De menar även att aktiviteterna ska engagera hela barnet och bestå av upplevelse, bearbetning och gestaltning. Det har stor betydelse för att pedagogen är nyfiken på hur barn tänker om, förstår, handlar och kommunicerar i och genom musik. Pedagogens val av aktivitet ska svara på frågorna vad, hur varför och när. Sång, rytm och rörelselekar kan vara en god metod för att stimulera barns svenska språkutveckling.

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur