Lust att lära genom matematik - VFU

Under min VFU period tog jag till vara på tiden för att reflektera över hur barnen kan få lust att lära genom matematik. Matematik för mig som allt annat på förskolan ska vara lustfyllt och roligt. Barnen på förskolan älskade att plocka in kottar från naturen och måla dessa kottar. Vi började samtala om kottarnas olika storlekar och form. Vi jämförde även kottarna, sorterade dem och räknade dem. Vi kom då fram till att vi skulle bygga ett hus till kottarna som blivit troll efter vi målat dem.

Enligt Doverborg och Emanuelsson(2006 s. 154) redogörs för att genom lyhördhet, flexibilitet och fantasi kommer man långt. De menar även att en förutsättning för arbete med matematik i förskolan är pedagogernas kunnande, inlevelse, upptäckarglädje, nyfikenhet och respekt för barnen. Pedagogers egna föreställningar, erfarenheter och inställning inför arbete med matematik är avgörande för barnens upplevelser och lärande.    

Mycket matematik på ett lustfyllt sätt. 

De barn som ska börja i förskoleklass fick träffa andra barn från olika avdelningar som också ska börja förskoleklassen. Vi träffades ute i skogen där barnen blandades från de olika avdelningarna och fick ett uppdrag tillsammans. De fick en äggkartong som ni ser på första bilden. I äggkartongen visas en bild på tillexempel en kotte och även en siffra som står för antalet kottar som barnen ska finna. Denna aktivitet kräver kommunikation, samarbete, jämförelse, antal, storlek, urskilja och sortera mm. 

Matematik i naturen. 

Ett barn på förskolan står vid ljusbordet och funderar ett tag på vad hon ska göra med de olika figurerna och siffrorna. Hon börjar placera ut de olika figurerna efter antal. Jag sätter mig hos henne och försöker utmana henne genom att ge henne olika "uppdrag" bland annat: "hur många figurer ska ligga på siffran fyra om du ska lägga dubblelt så många som fyra?" Lyckan hos denna ficka när hon upptäcker att det är matematik hon utför och lyckan att lyckas är obeskrivlig. 

Ett barn upptäcker matematik på ett lustfyllt sätt. 

Referenslista 

Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Lust att lära genom matematik

Det räcker inte att ha matematiksamlingar utan matematik ska genomsyra förskolans vardag. Matematik finns överallt, hela tiden i förskolan, det gäller bara att lyfta och synliggöra det. Barn föds med en matematisk förståelse. Det är viktigt att pedagogerna i förskolan skapar lustfyllda situationer, fångar situationer där barn utövar matematik och hjälper barn att sätta ord och begrepp för att utveckla deras förståelse och även utmana dem. Det är viktigt att ha en balans mellan det planerade och det spontana.

Enligt Thisner(2007 s. 6-7) redogörs för att barns lek och vardagsbestyr är fyllda av matematik. Det gäller bara att pedagogen kan fånga och synliggöra lärandet. Barn lär genom alla sinnen och genom att göra lärandet lustfyllt gör att kunskapen sitter bättre hos barnen. Barn lär sig även mycket genom det sociala samspelet. Om det finns en lyhörd och bekräftande pedagog som sätter ord på begrepp och ger barn lagom med utmaning kan de lära sig mycket.       

Bilderna i detta inlägg är ifrån workshop matematik. Här ser man att man kan använda sig mycket av naturen i matematik.  Dels mätning, sortering, skapa med mera.  

Vi fick lite tips på matematikböcker att arbeta med i förskolan. Sedan gjorde vi röstningmed kulor. Detta går att göra från 2års ålder. När röstningen är gjord kan man urskilja vilket rör det ligger flest kulor i, räkna kulorna vilka var det mest av och vilka var det minst av. Hur många kulor skiljde det? Sedan går det att använda de kulorna som används i röstningen och trä kulorna på en lina så blir det ett cirkeldiagram, blir det då samma resultat? Räkna sedan tårtbitar av cirkeln och räkna ut procenten. 

Första bilden är på en "mat och sov" klocka. Det är en riktig klocka där man tar bort siffrorna och sätter dit bilder istället. Sedan tar man bort sekund och minut visaren och har kvar timvisaren. På bilden under klockan är det ord som kopplas till när barn utövar matematik. Sedan är det en bild med massa inspirerande material på ett bord.

När man ska gå ut möter barn mycket matematik och olika begrepp. De möter bland annat ett till ett principen då de ska knäppa knapparna på jackan eller stoppa i fingrarna i en fingervante. Barn kan upptäcka att sina kläder är för små då kan man samtala om kläderna har krympt, om barnet växt. Blir det rörigt i hallen med mössor, vantar och andra kläder kan barnen hjälpa till att sortera och para ihop.  Ute går även att hitta många mönster och geometriska former på byggnader, skyltar osv tillsammans med barnen. Då får ord och handling samspela vilket hjälper barn till förståelse och barnen får benämna samtidigt som de upplever och använder korrekta ord.     

Det finns många sätt att uppleva matematik och jag anser det viktigt att fånga barn i deras intresse och utmana och utveckla det intresset. 

I Läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Barn ska även utveckla sin förmåga för matematik, undersöka, reflektera och kunna lösa olika problemställningar. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samt olika samband mellan dessa begrepp.     

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). 

Stockholm: Skolverket 

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Carina Mattsson, Högskolan i Borås [27-03-2015]

Museibesök i Göteborg

Under denna termin skulle vi besöka tre museer i Göteborg. Vi besökte Göteborgs stadsmuseum, världskultur museet och Göteborgs naturhistoriska museum. Under besöken skulle vi tänka på frågeställningarna:

- "Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?"

- "Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan eller i förskoleklassen?" 

Göteborgs stadsmuseum

http://goteborgsstadsmuseum.se/

Detta museum hade bland annat en utställning som hette "barnens museum" och skulle föreställa Göteborgs stad. Det var stora och rymliga ytor, lätt att ha översikt med barnen. Till denna utställning hade man kunnat ta de lite yngre barnen för att de ska få en tidig positiv inställning till museum. Barnen kunde klättra, mysa, bygga, gunga eller leka i kiosken.   

De övriga utställningarna berättar om Göteborgs historia från forntid till nutid, dessa utställningar vänder sig till vuxna och de lite äldre barnen. Jag tänker att man hade kunnat gå runt med barngruppen och stanna vid de saker som barnen visar intresse för jag tror det blir jobbigt för barnen att lyssna och gå igenom allt. 

Det var många bilder att titta på i museet och jag tänker att man på förskolan hade kunnat arbeta med bilder, barnen kan få ta egna kort och samtala och berätta om dessa. På museet kan man titta på bilderna och fundera över vad de föreställer, är de tagna uppifrån eller nedifrån, finns det någon matematik/mönster i bilderna.  

Världskultur museet

http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/

På detta museet fanns det två utställningar, "Earthlings" och "Wiphala. När vi kom in till museet var det väldigt stort och stora, breda trappor och det kändes väldigt "pampigt". När man sedan kom upp till utställningarna var det endast två stycken varav en inte tilltalade så mycket så det var en liten besvikelse för förväntningarna var stora. 

Den första utställningen var "Earthlings" eller "Jordlingar". Denna utställning tror jag kan fånga alla åldersgruppers intresse på förskolan. Jag blev inspirerad och fångad av denna värld. Först kunde du gå balansgång in i Jordlingarnas fantasivärld och sedan möttes man av flera olika "stationer". Det gick bland annat att göra egen musik, bygga städer, mysa, utforska människornas saker och lyssna på människoljud. Det fanns mycket att samtala om och uppleva på utställningen. Förskolan hade kunnat arbete med eller ha som tema/projekt rymden, planeten jorden, fantasi, ljud med mera. 

Den andra utställningen var "Wiphala", en berättelse om en tusen år gammal flagga. Det är ingen utställning jag hade tagit med en hel barngrupp på för det kändes som att den vänder sig till vuxna. Dock hade det gått att samtala om den och om man har temat länder, olika flaggor, kulturer med mera. 

Göteborgs naturhistoriska museum

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/

Detta museum tror kan vända sig till  barn i alla åldrar. Förskolan kanske arbetar med djur, eller endast däggdjur, eller fåglar, fotspår, svenska djur, vatten eller liknande. Detta museum är även bra om förskolan arbetar med kroppen. Jag tyckte att det var väldigt spännande att se alla djur och få en förståelse för djurens naturliga storlek, hur stor är egentligen en elefant eller hur liten är egentligen än näbbmus? Det finns mycket att samtala om och uppleva med alla sinnen!  

Alla museum anser jag kan besökas av förskolan för att barnen ska få uppleva och lära. Det är viktigt att barn får en positiv syn på museer redan i tidig ålder. Jag har inte haft någon positiv inställning till museer för jag har upplevt att det har varit långtråkigt och ointressant. Som barn upplevde jag även att man skulle vara tyst på museer och inte röra saker och jag anser att som barn har behov av att uppleva med alla sinnen och få sina intressen och behov tillgodosedda. Efter dessa museibesök har jag fått en annan uppfattning. Jag tror att många av dessa museer kan fånga barnens intresse och de dem en positiv erfarenhet av museer.  

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Lust att lära med textil i förskolan

Vi har tillbringat en heldag på Textilmuseet i Borås. Jag har besökt museet en gång tidigare. Det är en inspirerande och spännande miljö och det är absolut en plats dit jag hade velat ta med en barngrupp. Miljön är inbjudande till nya erfarenheter för barnen. Det är viktigt att även skapa denna miljö i förskolan, att barnen känner att miljön är inbjudande, intresseväckande och tillåtande.

Vi började dagen med en kort introduktion/genomgång om olika tekniker för textiltryck. Det som behövs är tyg, och textilfärg sedan kan man använda sig av en mängd olika material för att göra olika tryck på tyget. Det går att använda sig av måsten vad som helst för textil tryck, bara fantasin sätter stopp. Svamp, färdiga tryck mönster, toarullar, skära ut mönster i potatisar, pinnar, snören, leksaker, kottar, löv eller bara måla fritt med en pensel. Vi testade även att färga textilen med "silkscreentryck" där man använder sig av en slags ram som man lägger på tyget och sedan förs färg över ramen med hjälp av en gummiskrapa (se bild nedan). Mot slutet av dagen fick vi även testa på att brodera. 

Textiltryck 

Textiltryck och broderi. Broderi på den tryckta textilen kan förstärka intrycket. 

Jag kan absolut tänka mig att både görs textil tryck och brodera med barnen. Enligt Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s. 26, 29, 35) blir det ofta spännande diskussioner med vad man kan använda tyget till. Barnen får använd olika begrepp i processen vilket gör att språkinlärningen stimuleras och de får även erfara matematiska begrepp inom området mönster och symmetri. Barnen får även lära sig namn på olika verktyg och färglära. Författarna menar även att berättandet för varandra är viktigt för att reflektera över vad som görs och vad de lör sig. Barnen kan på olika sätt sortera efter mönsterbilder, efter färg, ljusa och mörka färger, klara och dämpande färger. Andra saker som får erfarenhet av: sortering, taluppfattning, mätning, rumsuppfattning och problemlösningsförmpga. Författarna skriver: "fantasin är kusin med problemlösningsförmpgan" och att det är viktigt att vi stöttar barnen och stärker deras självförtroende.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser

Björkdahl, Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand- Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Textilmuseets hemsida: http://textilmuseet.se  

Eva Wahlström Högskolan i Borås

• • 
    

    • • 
        

        • • 
            

            • • 
                

                • • 
                    

                    • • 
                        

                        • • 
                            

Navet i Borås

Det blev en inspirerande fredag på Navet i Borås. Vi pratade bland annat om kreativa miljöer och hållbar utveckling. Vi inledde dagen med en rundvandring genom hela Navet och frågorna vi fick ställa oss var: vad ser jag? Vad är det som ligger till grund för dessa kreativa miljöer? Vilken känsla får jag?

Det fanns bland annat avdelning med vatten, el & magnetism, matematik, kroppen och olika labb. Vår guide berättade att de alltid inleder med dramatisering på olika samlingsplatser när det kommer barngrupper för att fånga barnens uppmärksamhet. Guiden berättade även att det är bra om pedagogerna har en idé om vad de vill att barnen ska få uppleva under besöket för att pedagogerna redan vet vad barnen har för intressen och funderingar.   

Vår guide belyste flera gånger vikten av att barnen ska uppleva när de besöker navet. Det ska vara lustfyllt och inspirerande. Allt ska pillas på, inget ska få stå orört vilket jag anser är det absolut bästa med navet. 

Vad kännetecknar då kreativa miljöer? Belysning och ljud kan verkligen uppmuntra olika känslor, lika så olika material. Det stod mycket material framme till barnen som gjorde att det till och med kliade i mina fingrar att sätta igång att uppleva. Det fanns mycket återvunnet material som finns i barnen närmiljö och som även kan vara en inspiration att ta med till förskolan.

Kroppen

Matematik

Vi pratade även om hållbar utveckling. Hur ska vi arbeta i förskolan för att inspirera och förmedla kunskap till barn och föräldrar till en hållbar utveckling? Vi hade bland annat som förslag att prata med barnen kring vad som händer med djuren om de äter skräp som ligger på marken. Till föräldrarna pratade vi om att vi skapar förutsättningarna för vilken miljö våra barn och barnbarn och så vidare ska leva i.

Hur lång tid tar de för de olika materialen att brytas ner av naturen? Bland annat tar del hela 20-25 år för naturen att bryta ner ett tuggummi.

Jordklot

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s 9) redogör för att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Verksamheten ska även utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket ss. 4-5, 11-12 
Tillgänglig på Internet: 

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navets hemsida: 

http://www.navet.com/ 

Anna Gunnarsson Navet