Museibesök i Göteborg

Under denna termin skulle vi besöka tre museer i Göteborg. Vi besökte Göteborgs stadsmuseum, världskultur museet och Göteborgs naturhistoriska museum. Under besöken skulle vi tänka på frågeställningarna:

- "Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?"

- "Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan eller i förskoleklassen?" 

Göteborgs stadsmuseum

http://goteborgsstadsmuseum.se/

Detta museum hade bland annat en utställning som hette "barnens museum" och skulle föreställa Göteborgs stad. Det var stora och rymliga ytor, lätt att ha översikt med barnen. Till denna utställning hade man kunnat ta de lite yngre barnen för att de ska få en tidig positiv inställning till museum. Barnen kunde klättra, mysa, bygga, gunga eller leka i kiosken.   

De övriga utställningarna berättar om Göteborgs historia från forntid till nutid, dessa utställningar vänder sig till vuxna och de lite äldre barnen. Jag tänker att man hade kunnat gå runt med barngruppen och stanna vid de saker som barnen visar intresse för jag tror det blir jobbigt för barnen att lyssna och gå igenom allt. 

Det var många bilder att titta på i museet och jag tänker att man på förskolan hade kunnat arbeta med bilder, barnen kan få ta egna kort och samtala och berätta om dessa. På museet kan man titta på bilderna och fundera över vad de föreställer, är de tagna uppifrån eller nedifrån, finns det någon matematik/mönster i bilderna.  

Världskultur museet

http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/

På detta museet fanns det två utställningar, "Earthlings" och "Wiphala. När vi kom in till museet var det väldigt stort och stora, breda trappor och det kändes väldigt "pampigt". När man sedan kom upp till utställningarna var det endast två stycken varav en inte tilltalade så mycket så det var en liten besvikelse för förväntningarna var stora. 

Den första utställningen var "Earthlings" eller "Jordlingar". Denna utställning tror jag kan fånga alla åldersgruppers intresse på förskolan. Jag blev inspirerad och fångad av denna värld. Först kunde du gå balansgång in i Jordlingarnas fantasivärld och sedan möttes man av flera olika "stationer". Det gick bland annat att göra egen musik, bygga städer, mysa, utforska människornas saker och lyssna på människoljud. Det fanns mycket att samtala om och uppleva på utställningen. Förskolan hade kunnat arbete med eller ha som tema/projekt rymden, planeten jorden, fantasi, ljud med mera. 

Den andra utställningen var "Wiphala", en berättelse om en tusen år gammal flagga. Det är ingen utställning jag hade tagit med en hel barngrupp på för det kändes som att den vänder sig till vuxna. Dock hade det gått att samtala om den och om man har temat länder, olika flaggor, kulturer med mera. 

Göteborgs naturhistoriska museum

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/

Detta museum tror kan vända sig till  barn i alla åldrar. Förskolan kanske arbetar med djur, eller endast däggdjur, eller fåglar, fotspår, svenska djur, vatten eller liknande. Detta museum är även bra om förskolan arbetar med kroppen. Jag tyckte att det var väldigt spännande att se alla djur och få en förståelse för djurens naturliga storlek, hur stor är egentligen en elefant eller hur liten är egentligen än näbbmus? Det finns mycket att samtala om och uppleva med alla sinnen!  

Alla museum anser jag kan besökas av förskolan för att barnen ska få uppleva och lära. Det är viktigt att barn får en positiv syn på museer redan i tidig ålder. Jag har inte haft någon positiv inställning till museer för jag har upplevt att det har varit långtråkigt och ointressant. Som barn upplevde jag även att man skulle vara tyst på museer och inte röra saker och jag anser att som barn har behov av att uppleva med alla sinnen och få sina intressen och behov tillgodosedda. Efter dessa museibesök har jag fått en annan uppfattning. Jag tror att många av dessa museer kan fånga barnens intresse och de dem en positiv erfarenhet av museer.  

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Workshop i flerspråkighet

Språk och flerspråkighet är något som intresserar mig otroligt mycket. Enligt Kullti (2012, s. 15-40) har var femte barn annat modersmål än svenska. Kullti menar att lärandet sker i ömsesidigt samspel mellan individ och miljö och kräver aktivt meningsskapande av individen. Viktiga förutsättningar för flerspråkiga barns lärande är att både modersmålet och ansraspråket är starkt och under utveckling. Barn är viktiga för varandras lärande och lek förstårs som en ledande aktivitet för barns utveckling.

Under workshopen fick vi diskussionsunderlag att diskutera i smågrupper. Diskussionsunderlaget handlade om olika aktiviteter som vi i grupperna skulle analysera om de är språkutvecklande och vilka aktiviteter som inte är språkutvecklande för flerspråkiga barn i förskolan. Hur skulle vi gjort för att göra dessa aktiviteter mer språkutvecklande. Aktiviteterna var bland annat: knytkalas för föräldrar och barn i förskolan, dagstidningar på alla barns språk, bokläsning och tala om bilderna och handlingen, lära sig enkla fraser på barnens olika språk, prata om länder och kulturer, pedagoger hjälper till vid konflikter mellan barn, rim och ramsor, läsa böcker på andra språk och stärka barnens förstaspråk genom TAKK.

Det var väldigt givande samtal och det är just kommunikation och samtal med barn som är viktigt. Pedagoger ska ge barn många ord, ställa öppna frågor och även knyta an till barnens intressen. Det är även viktigt att vänta ut barnen och ge tid för reflektering. Det ska råda ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Det är viktigt att förskolan är öppen för allt. Ett exempel är tid. Vi ser på tid olika i olika kulturer därför är samtal och samarbete med föräldrar ett viktigt inslag i förskolans uppdrag och även att vara öppen för skilda åsikter och tankar. 

Vi lär oss av varandra och även i samspel med varandra. Vi ska se varandras olikheter som en tillgång.  

Bilden är lånad ifrån en blogg som handlar om barn tal, språk och kommunikation. Besök gärna denna blogg: https://pratamera.wordpress.com/

I detta inlägg berör jag kursmål:

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs]: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg:

Göteborgs universitet, 2012. Tillgänglig: hdl.handle.net/2077/29219

[2015-0218]

Emma Almingefeldt Högskolan i Borås 

Lust att lära med textil i förskolan

Vi har tillbringat en heldag på Textilmuseet i Borås. Jag har besökt museet en gång tidigare. Det är en inspirerande och spännande miljö och det är absolut en plats dit jag hade velat ta med en barngrupp. Miljön är inbjudande till nya erfarenheter för barnen. Det är viktigt att även skapa denna miljö i förskolan, att barnen känner att miljön är inbjudande, intresseväckande och tillåtande.

Vi började dagen med en kort introduktion/genomgång om olika tekniker för textiltryck. Det som behövs är tyg, och textilfärg sedan kan man använda sig av en mängd olika material för att göra olika tryck på tyget. Det går att använda sig av måsten vad som helst för textil tryck, bara fantasin sätter stopp. Svamp, färdiga tryck mönster, toarullar, skära ut mönster i potatisar, pinnar, snören, leksaker, kottar, löv eller bara måla fritt med en pensel. Vi testade även att färga textilen med "silkscreentryck" där man använder sig av en slags ram som man lägger på tyget och sedan förs färg över ramen med hjälp av en gummiskrapa (se bild nedan). Mot slutet av dagen fick vi även testa på att brodera. 

Textiltryck 

Textiltryck och broderi. Broderi på den tryckta textilen kan förstärka intrycket. 

Jag kan absolut tänka mig att både görs textil tryck och brodera med barnen. Enligt Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s. 26, 29, 35) blir det ofta spännande diskussioner med vad man kan använda tyget till. Barnen får använd olika begrepp i processen vilket gör att språkinlärningen stimuleras och de får även erfara matematiska begrepp inom området mönster och symmetri. Barnen får även lära sig namn på olika verktyg och färglära. Författarna menar även att berättandet för varandra är viktigt för att reflektera över vad som görs och vad de lör sig. Barnen kan på olika sätt sortera efter mönsterbilder, efter färg, ljusa och mörka färger, klara och dämpande färger. Andra saker som får erfarenhet av: sortering, taluppfattning, mätning, rumsuppfattning och problemlösningsförmpga. Författarna skriver: "fantasin är kusin med problemlösningsförmpgan" och att det är viktigt att vi stöttar barnen och stärker deras självförtroende.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser

Björkdahl, Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand- Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Textilmuseets hemsida: http://textilmuseet.se  

Eva Wahlström Högskolan i Borås

• • 
    

    • • 
        

        • • 
            

            • • 
                

                • • 
                    

                    • • 
                        

                        • • 
                            

Bild 1 - bildgrammatik och materialkännedom

Bildsalen på högskolan i Borås är ett helt fantastiskt rum där fantasi och kreativitet flödar. Dagen inleddes med genomgång kring teori och material sedan var det dags att börja erövra och skapa. Vi arbetade inom vissa ramar men endå med fritt tänkande.

Jag fick erövra flera olika material som jag kanske aldrig hade testat annars. Våra direktiv här var att det inte skulle bli fint! Vi skulle arbeta abstrakt, vi skulle hinna erövra så mycket material som möjligt under dagen. Att arbeta abstrakt var svårt till en början, när jag gör någonting vill jag att det ska bli fint. Tillexempel så såg jag en fin träbit som jag tänkte att jag börjar att måla den rosa sen testar jag ta lite fin pulverfärg, då blir det fint. Under skapandet av min fina träbit så slog det mig att detta är inget nytt för mig, jag har målat på trä innan så jag tog istället fram kakao, bakpulver, salt och soya för det har jag aldrig testat! Blev det fint? Ne, inte speciellt. Var det kul? Ja! Så kul och det luktade illa men det funkade faktiskt att måla med, det torkade vilket jag inte trodde att det skulle göra. 

Bild 1. Lite av meterialen vi hade tillgång till.

Bild 2. Precesser när jag målade på tyg. 

Bild 3. Jag valde en stor bild, sedan la jag en tittruta på bilden. Sedan återskapade jag det jag såg i den lilla gluggen genom att limma fast små rivna pappersbitar. 

Bild 4. Träbiten jag målade med med bland annat kakao. 

Även om vi inte tänker på det så tror jag att det sitter långt inne i oss att när vi ska skapa något ska det bli fint och vem förmedlar vi det till? Jo barnen. Jag tror att det begränsar många barn att skapa för att de inte tror att de kan görs det fint. Vem bestämmer vad som är fint och inte? Vi ska vara stolta över att vi vågar och kan erövra olika material och processen fram till ett resultat, det ska vara kul och det ska skapa erfarenheter. Körling (2012, s. 224) skriver om elever som upplever sina misslyckanden som något som inte tillåtits och att det är en skam att misslyckas. Det gör i sin tur att barnet/eleven tappar intresset för innehållet för att hon/han känner okunskap och upplever att man inte kan. Jag som Körling menar att misslyckande ska ingå i lärarprocessen och ses som något positivt. Vi pedagoger ska finnas för barnen och stärka dem i deras lärarprocess och se ett misslyckande som något att barnet faktiskt försöker och vara stöttpelare för att barnet ska hitta intresset att försöka igen. Det är även viktigt att lägga lärandet på varje barns enskilda nivå för att varje barn ska kunna utvecklas.  

Det jag återskapade från bild nummer 3 kopierade Mats upp i 12 exemplar sedan la jag ut det på golvet och skapade olika mönster av bilderna. Detta är något jag tänker plasta in och ta med till min VFU plats och det kanske inspirerar barnen till att göra något liknande. 

Avslutningsvis hade vi lite diskussioner i både små och stora grupper. Vi samtalade bland annat om hur vi tänker om att arbeta med bestämda ramar eller att låta barnen arbeta/skapa fritt på förskolan. Vi kom fram till att oftast skapar barnen inom bestämda ramar, tillexempel när det är jul, då ska alla göra jultomtar av framlagt material. Vi diskuterade även att ofta sparas det på allt material, det ska inte slösas. Det är ju så klart en pengarfråga men då kan man istället återskapa meterial som tillexempel toarullar, äggkartånger, kapsyler, plastpåsar, mjölkpaket mm. Jag tror att föräldrar skulle uppskatta om de fick bidra med lite återvunnet material till förskolan.

Hur fritt ska det vara då barnen skapar på förskolan? Som blivande förskollärare anser jag att det är barnens fantasi som ska sätta gränserna. Vi pedagoger ska stötta barnen i deras skapande och uppmuntra barn till nya erfarenheter och tillit till sin egen förmåga. Genom att vara en tillåtande och stöttande pedagog tror jag att vi kommer att bli blåsta av stolen av barnen förmågor till att skapa utifrån deras tankar och idéer! I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) redogörs för att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande samt stimulera barns utveckling och lärande. Varje barn ska även känna delaktighet och tilltro till den egna förmågan som även ska växa. 

I detta inlägg berör jag kursmål: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser 

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. 

Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). 

Stockholm: Skolverket 

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Mats Andersson Högskolan i Borås 

Navet i Borås

Det blev en inspirerande fredag på Navet i Borås. Vi pratade bland annat om kreativa miljöer och hållbar utveckling. Vi inledde dagen med en rundvandring genom hela Navet och frågorna vi fick ställa oss var: vad ser jag? Vad är det som ligger till grund för dessa kreativa miljöer? Vilken känsla får jag?

Det fanns bland annat avdelning med vatten, el & magnetism, matematik, kroppen och olika labb. Vår guide berättade att de alltid inleder med dramatisering på olika samlingsplatser när det kommer barngrupper för att fånga barnens uppmärksamhet. Guiden berättade även att det är bra om pedagogerna har en idé om vad de vill att barnen ska få uppleva under besöket för att pedagogerna redan vet vad barnen har för intressen och funderingar.   

Vår guide belyste flera gånger vikten av att barnen ska uppleva när de besöker navet. Det ska vara lustfyllt och inspirerande. Allt ska pillas på, inget ska få stå orört vilket jag anser är det absolut bästa med navet. 

Vad kännetecknar då kreativa miljöer? Belysning och ljud kan verkligen uppmuntra olika känslor, lika så olika material. Det stod mycket material framme till barnen som gjorde att det till och med kliade i mina fingrar att sätta igång att uppleva. Det fanns mycket återvunnet material som finns i barnen närmiljö och som även kan vara en inspiration att ta med till förskolan.

Kroppen

Matematik

Vi pratade även om hållbar utveckling. Hur ska vi arbeta i förskolan för att inspirera och förmedla kunskap till barn och föräldrar till en hållbar utveckling? Vi hade bland annat som förslag att prata med barnen kring vad som händer med djuren om de äter skräp som ligger på marken. Till föräldrarna pratade vi om att vi skapar förutsättningarna för vilken miljö våra barn och barnbarn och så vidare ska leva i.

Hur lång tid tar de för de olika materialen att brytas ner av naturen? Bland annat tar del hela 20-25 år för naturen att bryta ner ett tuggummi.

Jordklot

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s 9) redogör för att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Verksamheten ska även utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket ss. 4-5, 11-12 
Tillgänglig på Internet: 

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navets hemsida: 

http://www.navet.com/ 

Anna Gunnarsson Navet