Lusta att lära genom vatten

Under min VFU period testade att göra ett ljudexperiment.  Vi började med att kolla på detta klipp från YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=xxc1ebQlaeU. Klippet är ifrån "Barnasinne" som testar olika experiment som är perfekt att göra hemma tillsammans med barn eller i förskolan. Vi testade att få ljud i småflaskor. Vi testade först utan vatten. Sedan la vi till olika mängd vatten i flaskorna. Sedan kollade vi även på detta klipp från barnasinne som ger exempel på ljudvågor: https://www.youtube.com/watch?v=aoreAg3ntyg.

Vi börjar med lite vatten i varje barns flaska.

Sedan lite mer vatten - blir ljudet någon skillnad? 

Alla flaskor samlade - hur låter de tillsammans? 

Det var ett väldigt uppskattat experiment hos barnen som gärna ville utveckla till tänkande om ljusvågor. 

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, s. 80-81) redogörs för hur barn kan växa i rollen som lyssnare och som kompositör. På så vis kan barn öva upp sin förmåga urskilja ljud och musikaliska nyanser. Att växa i rollen som kompositör kan barn fantisera, fånga och sätta ord på idéer och leka fram uttryck. Genom tillexempel vatteninstrument kan vi få barn att fundera kring hur vatten låter och få barn att fundera vidare kring vilka andra ljud v kan åstadkomma med hjälp av vatten.  

Referenser 

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

TRAS - Tidig registrering av språkutveckling

Tras är ett kartläggningsinstrument som bygger på att observera individer för att för att sedan använda observartionerna som underlag för barngruppen. Detta för att kunna möta varje barns behov. Jag har stött på flera olika uppfattningar av TRAS av människor som arbetar inom förskolan. Jag anser som allt annat att det handlar om hur vi på förskolan väljer att arbeta med materialet. TRAS går efter läroplanens riktlinjer. I TRAS observeras barns språkproduktion och deras förståelse för språket. Instrumentet ska hjälpa pedagoger att vilja utveckla pedagogers egna arbetsätt och även utveckla verksamheten. Det som observeras i TRAS är samspel, kommunikation, uttal, språkförmåga, uppmärksamhet, ordproduktion och meningsbyggnad. 

Några fördelar med TRAS är: 

• Fångar barn i tidigt skede
• Motiverar och inspirerar pedagoger till att utveckla sig själva i sitt arbete och även verksamheten
• Det är ej tidskrävande
• Ett bra sätt att följa Lpfö 98

Några nackdelar med TRAS: 

• Om 22 av 24 barn är flerspråkiga och pedagogerna inte vet hur barnen pratar på sitt hemspråk
• TRAS kan vändas till något negativt om materialet ej används på rätt sätt 
• TRAS är inte ett bra instrument om inte personalen känner barnen, tillexempel om förskolan använder sig mycket av nya vikarier 
• TRAS borde inte heller användas av personal  första året på en ny arbetsplats då han/hon inte riktigt känner barnen 

Jag kan tänka mig att arbeta med TRAS om alla i mitt arbetslag har samma mål och framför allt inte använda materialet för att bedöma barn. 

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) redogörs för att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat till barns egna behov och förutsättningar så att utvecklas så mycket som möjligt. Personalen ska samspela med barn och föräldrar så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara at göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva att vara en tillgång i barngruppen.

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Besök på Apladalen

Jag har besökt naturparken Apladalen i Värnamo. Apladalen är ett lavande kulturarv där det känns som att tiden står still. Det går att besöka deras hembygdsmuseum, fika i kaffestugan, titta in i prästgården, hälsa på djuren i ladugården, gå runt bland 1700-1800-tals husen eller besöka den fina lekplatsen. Apladalen uppskattas av människor i alla åldrar och är perfekt att ta med barngruppen till. Jag har själv besökt Apladalen med barngrupp under tidigare VFU period vilket var väldigt uppskattat. Inte bara bussresan dit utan även den fina natur- och kulturen. När jag var här med en barngrupp kunde vi även beställa mat i förväg till alla barnen i restaurangen vilket var ett stort plus.  

Spännande historia och berättelser. 

Naturen och kulturen här upplevs med alla sinnen. 

Fantastisk miljö. 

Några av djuren på Apladalen. 

Det finns mycket att lära på Apladelen för barn i alla åldrar. Det finns något för alla intressen och det är en tillåtande miljö för lek och lärande.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är
  utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Borås Konstmuseum

Jag har besökt Borås Konstmuseum. Skulle jag ha gått till museet med en barngrupp hade jag i förväg samtalat med barnen om tillexempel olika färger, former, bilder och fotografier. Det är ett museum som jag tror skulle bjuda in till spring och lek hos barnen på grund av dess öppna ytor. Jag skulle samtala mycket med barnen under besöket om vad de ser för jag tror inte att vi alla ser samma saker trots att vi tittar på samma tavla. Jag anser att det handlar om våra olika föreställningar, erfarenheter och perspektiv. Jag anser det viktigt att ha ett tydligt mål med besöket och lyssna till vad barnen intresserar sig av för att kunna göra besöket lustfyllt och lärande. 

Museet hade ett skaparrum som hade varit kul att kunna utnyttja tillsammans med barngruppen efter att ha samlat på sig massa inspiration ifrån utställningen.

Det fanns mycket att titta på som väckte fantasi och kreativitet till liv hos mig.

En idé är att låta barnen ta egna fotografier av det som tilltalar dem och samtala om dessa bilder på förskolan.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser 

Borås Konstmuseum 

Lust att lära genom matematik - VFU

Under min VFU period tog jag till vara på tiden för att reflektera över hur barnen kan få lust att lära genom matematik. Matematik för mig som allt annat på förskolan ska vara lustfyllt och roligt. Barnen på förskolan älskade att plocka in kottar från naturen och måla dessa kottar. Vi började samtala om kottarnas olika storlekar och form. Vi jämförde även kottarna, sorterade dem och räknade dem. Vi kom då fram till att vi skulle bygga ett hus till kottarna som blivit troll efter vi målat dem.

Enligt Doverborg och Emanuelsson(2006 s. 154) redogörs för att genom lyhördhet, flexibilitet och fantasi kommer man långt. De menar även att en förutsättning för arbete med matematik i förskolan är pedagogernas kunnande, inlevelse, upptäckarglädje, nyfikenhet och respekt för barnen. Pedagogers egna föreställningar, erfarenheter och inställning inför arbete med matematik är avgörande för barnens upplevelser och lärande.    

Mycket matematik på ett lustfyllt sätt. 

De barn som ska börja i förskoleklass fick träffa andra barn från olika avdelningar som också ska börja förskoleklassen. Vi träffades ute i skogen där barnen blandades från de olika avdelningarna och fick ett uppdrag tillsammans. De fick en äggkartong som ni ser på första bilden. I äggkartongen visas en bild på tillexempel en kotte och även en siffra som står för antalet kottar som barnen ska finna. Denna aktivitet kräver kommunikation, samarbete, jämförelse, antal, storlek, urskilja och sortera mm. 

Matematik i naturen. 

Ett barn på förskolan står vid ljusbordet och funderar ett tag på vad hon ska göra med de olika figurerna och siffrorna. Hon börjar placera ut de olika figurerna efter antal. Jag sätter mig hos henne och försöker utmana henne genom att ge henne olika "uppdrag" bland annat: "hur många figurer ska ligga på siffran fyra om du ska lägga dubblelt så många som fyra?" Lyckan hos denna ficka när hon upptäcker att det är matematik hon utför och lyckan att lyckas är obeskrivlig. 

Ett barn upptäcker matematik på ett lustfyllt sätt. 

Referenslista 

Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Didaktiskt material - VFU och fältdagar efter VFU

Didaktiskt material

För mig är ett didaktiskt material en undervisningsmetod. För att mitt material ska bli didaktisk har jag ställt mig frågor under planeringen, genomförandet och utvärderingen av mitt didaktiska material. Jag har ställt mig frågor som Lena Lyckeståhl[1] tar upp i sin föreläsning. Jag har ställt mig frågor som: Vad ska lärandet innehålla? Hur ska materialet göras tillgängligt? Varför ska det läras? Vem är det som ska lära? När ska man lära? Med vem ska man lära? Var ska man lära? Vem ska bestämma lärandet? 

Jag valde att fokusera på språkutveckling och språkstimulans i mitt didaktiska material. Jag gjorde sångkort, sång-memory och äggmaracas att arbeta med på olika språkstimulerande sätt. Meningen med mitt material var att vi skulle lära tillsammans och av varandra på ett lekfullt sätt. Materialet skulle intressera barnen till att samtala mer och även få in mer musik i vardagen.Enligt Svensson(2005, s. 155) spelar sången en stor roll för språkinlärningen. Det skapar en positiv känsla och gemenskap. Genom att bland annat sjunga tokiga sånger över barnen språkljud och språklig medvetenhet. 

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, ss. 150-152) ska förskolan stimulera barns språkutveckling och detta kan göras genom sång. Det är viktigt att förskolan tar hänsyn till flerspråkiga barns situation när de planerar förskolans verksamhet. Genom arbete med musik kan man nå både barn och pedagoger och skapa glädje. Musiken kan påverka att barn spontant börjar sjunga, prata och även att barnen vågar uttrycka sig med sin kropp och alla sinnen.  

Sångkort, sång-memory och äggmaracas. Till sångkorten skrev jag ett papper på övningar som man kan göra tillsammans med sångkorten för att kunna utmana barnen. Det var bland annat övningar som att byta ut vissa ord i sångerna, sjunga sånger med nya språkljud, sjunga sånger på en och samma mening hitta på gester till sångerna, få in TAKK (Alternativ och kompletterande kommunikation)  i sångerna och hur man kan få in drama, bild och matematik med mera i sångerna. 

En fin dag som denna går det utmärkt att ta med sig materialet ut. När vi sjöng försökte vi tillsammans hitta en rytm med hjälp av äggmaracasen. Sång-memoryt går ut på att när man får par så sjunger man tillsammans en sång som kan förknippas med bilden eller så kan man hitta på en egen sång.    

Utveckling av mina äggmaracas som var gjorda av kinderägg och sand blev ett ljudmemory som var mycket populärt bland barnen.  Här krävs det att man är koncentrerad och fokuserad. Jag har bland annat fyllt kinderäggen med gem, pärlor, sten osv. 

Jag ville utveckla mina sångkort. Jag ville att barnen skulle fundera vidare kring vad musik kan vara för dem. Så de fick måla till klassisk musik. Under tiden pratade vi om vad barnen kände när vi lyssnade på musiken. Ett barn tyckte att musiken gjorde att man kunde tänka. Ett annat barn tyckte att musiken var lite läskig. Vi samtalade sedan om bilderna som barnen ritat och då kunde man tydligt se att musiken påverkat vad de målade. Jag kunde tydligt se och efter vad barnen berättade se att musiken påverkat dem när de målade och att de upplevt musiken olika.  Detta gjorde jag under mina fältdagar efter VFU perioden. 

Jag ville göra mig, barnen och pedagoger medvetna om vad sången faktiskt för med sig så jag gjorde en affisch med olika begrepp som kan kopplas till när vi sjunger. Se så mycket som utvecklas!

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bland annat texter och sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa samt tillägnar sig innebörden i olika begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Läroplanen utrycker även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Jag känner mig nöjd över mitt material och det är något jag vill arbeta vidare med när jag börjar arbeta i förskolan. Jag kände att barnen fick upplava lustfyllt och lekfullt lärande och att de kom ett steg närmare att utveckla ett intresse för musik. Jag, barnen och personalen fick även en inblick i vad som kan läras av och genom musiken. Barnen utvecklade en förståelse för språkljud, fonologisk medvetenhet och identifiera ljud i ord. Det jag känner mig mest glad över är glädjen och en lustfylldhet spreds när vi använde materialet i gruppen. 

---

[1] Lena Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås 2015-01-26  

I detta inlägg kopplar jag till kursmål: 

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande
  
  yrkesrollen

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt
  
  Harvardsystemet

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Fältdagar innan VFU

Jag skall utföra min VFU på en förskola i Sverige på en mindre ort där barnen är 5-6år. Under VFU perioden ska vi ha förberett ett didaktiskt material och sedan använda det och eventuellt utveckla materialet. På mina fältdagar har jag möjlighet att fundera kring och planera hur mitt material ska inkluderas i den pågående verksamheten/temat. Förskolan jag är på har för tillfället inget tema men det är en förskola med många flerspråkiga barn så jag har valt att fokusera på språkutveckling och språkstimulans. Under mina fältdagar bekantade jag mig med verksamheten, pedagogerna och framförallt barnen. Jag utforskade även vad jag skulle göra för didaktiskt material och hur jag skulle få in detta i verksamheten. Barnen verkar vara intresserade av musik då de gärna har musik på i bakgrunden när de pysslar eller annat. Se sjunger ofta spontant och sjunger gärna i samling.

Förskolan som många andra förskolor använder sig av sångkort och det är det jag vill utveckla. Jag ska göra egna sångkort och arbeta med sångerna på olika språkstimulerande sätt. Jag ska även göra ett "sångmemory" där många av sångerna från mina sångkort representeras av en bild så barnen med hjälp av bilden kan komma på vilken sång det är och sedan kan vi tillsammans sjunga sången. Jag ska även göra egna "äggmaracas" som barnen ska få bekanta sig med.

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, s. 65, 74-75, 141) bidrar musiken till gemenskap och ger möjlighet för alla att få vara med. De menar även att aktiviteterna ska engagera hela barnet och bestå av upplevelse, bearbetning och gestaltning. Det har stor betydelse för att pedagogen är nyfiken på hur barn tänker om, förstår, handlar och kommunicerar i och genom musik. Pedagogens val av aktivitet ska svara på frågorna vad, hur varför och när. Sång, rytm och rörelselekar kan vara en god metod för att stimulera barns svenska språkutveckling.

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Lust att lära genom matematik

Det räcker inte att ha matematiksamlingar utan matematik ska genomsyra förskolans vardag. Matematik finns överallt, hela tiden i förskolan, det gäller bara att lyfta och synliggöra det. Barn föds med en matematisk förståelse. Det är viktigt att pedagogerna i förskolan skapar lustfyllda situationer, fångar situationer där barn utövar matematik och hjälper barn att sätta ord och begrepp för att utveckla deras förståelse och även utmana dem. Det är viktigt att ha en balans mellan det planerade och det spontana.

Enligt Thisner(2007 s. 6-7) redogörs för att barns lek och vardagsbestyr är fyllda av matematik. Det gäller bara att pedagogen kan fånga och synliggöra lärandet. Barn lär genom alla sinnen och genom att göra lärandet lustfyllt gör att kunskapen sitter bättre hos barnen. Barn lär sig även mycket genom det sociala samspelet. Om det finns en lyhörd och bekräftande pedagog som sätter ord på begrepp och ger barn lagom med utmaning kan de lära sig mycket.       

Bilderna i detta inlägg är ifrån workshop matematik. Här ser man att man kan använda sig mycket av naturen i matematik.  Dels mätning, sortering, skapa med mera.  

Vi fick lite tips på matematikböcker att arbeta med i förskolan. Sedan gjorde vi röstningmed kulor. Detta går att göra från 2års ålder. När röstningen är gjord kan man urskilja vilket rör det ligger flest kulor i, räkna kulorna vilka var det mest av och vilka var det minst av. Hur många kulor skiljde det? Sedan går det att använda de kulorna som används i röstningen och trä kulorna på en lina så blir det ett cirkeldiagram, blir det då samma resultat? Räkna sedan tårtbitar av cirkeln och räkna ut procenten. 

Första bilden är på en "mat och sov" klocka. Det är en riktig klocka där man tar bort siffrorna och sätter dit bilder istället. Sedan tar man bort sekund och minut visaren och har kvar timvisaren. På bilden under klockan är det ord som kopplas till när barn utövar matematik. Sedan är det en bild med massa inspirerande material på ett bord.

När man ska gå ut möter barn mycket matematik och olika begrepp. De möter bland annat ett till ett principen då de ska knäppa knapparna på jackan eller stoppa i fingrarna i en fingervante. Barn kan upptäcka att sina kläder är för små då kan man samtala om kläderna har krympt, om barnet växt. Blir det rörigt i hallen med mössor, vantar och andra kläder kan barnen hjälpa till att sortera och para ihop.  Ute går även att hitta många mönster och geometriska former på byggnader, skyltar osv tillsammans med barnen. Då får ord och handling samspela vilket hjälper barn till förståelse och barnen får benämna samtidigt som de upplever och använder korrekta ord.     

Det finns många sätt att uppleva matematik och jag anser det viktigt att fånga barn i deras intresse och utmana och utveckla det intresset. 

I Läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Barn ska även utveckla sin förmåga för matematik, undersöka, reflektera och kunna lösa olika problemställningar. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samt olika samband mellan dessa begrepp.     

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). 

Stockholm: Skolverket 

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Carina Mattsson, Högskolan i Borås [27-03-2015]

Lust att lära genom drama

Drama på förskolan är en slags styrd lek. Drama betyder att åskådliggöra genom handling. Genom min utbildning har jag lärt mig hur man kan fånga barns intressen genom drama eller hur jag kan väcka barnen intressen till att vilja utföra drama. Jag har även lärt mig att små medel uttrycker någonting, ska jag tillexempel göra en pjäs i ett rum så vet jag att stolen som står i hörnet kan ha ett slags uttryck som påverkar. Som pedagog gäller det att inte använda sig av rätt och fel utan att vara lyhörd och ha ett öppet sinne. Jag har även lärt mig att återberätta någonting genom drama.

Drama är inte pedagogiskt utan det jag jag som pedagog som ser till att dramat blir pedagogiskt. Barn lär sig av sig själva, av andra och av omvärlden. Drama är bra för att sätta igång processer som pedagogik, teater och lek.

Det finns många lekar inom drama men här är några exempel: "Stop och start" går omkring i rummet, stannar när någon annan stannar, rör sig igen när någon annan rör sig. Där emellan kan man även ge barn olika direktiv när de stannat, tillexempel att skaka hand med en kompis. "Maskiner" en person börjar med att ställa sig i mitten och stå till och bara röra en kroppsdel, sedan kan man även lägga till ett ljud till rörelsen. Stå i en ring och håll varandra i händerna, gör cirkeln stor, liten, hög och låg.

Drama ska vara lekfullt och barn leker för att lära. Det är viktigt att barn får mycket tid för leken och att inte inte hela tiden blir avbrutna eller störda. När barn leker kan de ofta vara inne i leken samtidigt som de kan ställa sig utan leken och se ur andra perspektiv.

Amhag, Kupferberg och Leijon(2013, s. 126-127, 130-132, 136, 140-141) beskriver fyra olika estetiska lärandeformer som är användbara i förståelsen om estetiska lärarprocesser. Om, i, med och genom är de fyra lärandeformerna. Lärandeformerna utgår ifrån två egenskaper med mål för lärande: Vad är det vi ska lära oss och hur vi lär oss. Författarna skriver att pedagogiskt drama kan hjälpa barn i deras lärande. Deltagarnas engagemang genom improvisation, interaktion och reflektion med gruppen är utgångspunkten för drama.

Innebörden av att vara pedagog är att jag ska leda barn vid handen, jag ska vara ett stöd för alla barn och vara sida vid sida med dem. Genom ledarskap i dramat ska jag förklara tydligt, positiv, använda mig av humor, vara öppen för att nervositet är normalt, dela in i grupper, jag ska ta barns rädsla på allvar och själva delta. Som pedagog ska jag alltid delta men aldrig på samma villkor som barnen.

Boken: "Mina och Kåge" av Anna Höglund handlar om att få vara rädd, känna mod, längtan och den kan väcka många olika tankar hos barnen. I en bra bok finns den alltid något för var och en och det tror jag att det finns i denna bok. Denna bok kan nog kopplas till många barns erfarenheter och tankar. Den kan öppna upp för många samtal. Jag skulle vilja arbeta med denna bok i förskolan någon gång. Genom denna boken finns det flera saker att kunna spinna vidare på, en sak är rädsla. Jag skulle inleda med att samtala med barnen om deras föreställningar om vad rädsla kan vara, hur det kan kännas i kroppen när man är rädd. Jag skulle sedan sitta i samlingen och skicka runt en spegel där barnen får göra en min när de ser rädda ut. Sedan kan man göra en rörelseövning där barnen går runt i rummet samtidigt som någon tillexempel slår på en trumma, sen när trumman tystnar så får barnen göra något som de är rädda för (tillexempel en spindel eller vad som helst) sedan kan de även få lägga till ljud osv. Som reflektion skulle jag samtala med barnen om de varit rädda någon gång. Sedan kan man tillsammans med barnen gestalta detta som barnen berättat.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområde

Referenslista

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunilla Fihn Högskolan i Borås 

Professionsdag

Professionsdagen är en dag fylld av inspiration. Den erbjuder mässa och seminariepass på högskolan i Borås för förskollärare och lärare.

Vi fick välja två seminariepass att gå på under dagen och jag valde "språk hela dagen" och "specialpedagogens roll i förskolan".

Seminariet "språk hela dagen" var ett väldigt inspirerande pass, dels för de hade väldigt mycket konkreta tips och mycket bra information. Jag är väldigt intresserad av språk därför tilltalade detta pass mig extra mycket. Barn behöver tidig stöttning i sitt språk och barn kan ha upp till 6-7 olika språk samtidigt. Förelärarna förespråkar böcker och sagor och menar att detta ska vara tillgängligt för barnen hela tiden, överallt. Det är viktigt att se till barnens intressen och låta barnen tillägna sig språket på olika användningområden som brev, böcker mm. Det är viktigt att låta barnen själva fundera kring varför man behöver kunna läsa och skriva. För att barn ska vilja prata och berätta måste det finnas lyhörda och närvarande pedagoger som vill lyssna! Språklig utveckling ska ske under hela dagen och ribban ska ligga snäppet över det som barnen redan kan. Ge barnet även tid att få prata och var i nuet tillsammans med barnen. Leken är otroligt viktig för barns språkutveckling. I leken får barnen ett gemensamt språk, de lär sig att uttrycka sig, och de lär sig att lyssna på andra. Språkträningen blir aktiv i leken, barnens ord knyts både till verkliga föremål, händelser och till inre bilder. Ge barnen tid för lek, och pedagogerna ska vara närvarande när det är fri lek. Förändra miljöerna till barnens intresse och grupperar barnen mera var förelärarnas råd.

Barn lär mycket av varandra, det är vår uppgift att skapa möten och mötesplatser för barn där de kan prata och leka. Föreläsarna pratade endel om att träna munmotorik på ett lekfullt sätt, genom att bland annat blåsa bubblor, blåsa på fjädrar, silkespapper eller i sugrör. Tecken som stöd togs även upp och beskrevs som bron mellan olika språk. "Babblarna" togs upp som ett språkmaterial. Föreläsarna förespråkade även bildstöd, rekvisita som stöttar språket. Genom bildstöd får barnen en dagsstruktur och barnen slipper då att hålla koll på vad som ska hända här näst och kan då istället slappna av.

Seminariet "specialpedagogens roll i förskolan" var lärorikt och jag fick en tydligare inblick i föreläsningens titel: specialpedagogens roll i förskolan. Hon som föreläste började med att förklara att vi på förskolan och även specialpedagoger är rötterna på ett träd. Vi lägger grunden för ett livslångt lärande och arbetar för att alla barn ska lyckas trots olika förutsättningar. Vi ska även skapa välmående relation till föräldrar. Specialpedagogens främsta roll är att observera. Att komma utifrån och observera barngruppen eller enskilda barn. Exempelvis samspel, vad fungerar väl? Specialpedagogerna gör även kartläggning och analys: vart är vi, vart ska vi och hur tar vi oss dit?

Föreläsaren beskrev ett kartläggningssystem som en pyramid där överst på pyramiden är barn som är i behov av särskilt stöd där specialpedagogen är inkopplad. I mitten av pyramiden är barn som är i behov av extra anpassningar och nederst på pyramiden är barn som är i behov av ledning och stimulans. Alla barn mår bra av tydlighet och alla barn är i behov av stöd. Olikheter berikar och alla har lika värde.

TED speach

Gå gärna in och titta på denna länken:

http://www.ted.com/talks/ric_elias

Den handlar om saker som han lärde sig när planet han var på kraschade. Jag har kopplar en sådan här händelse till vad vi egentligen lägger tid och kraft på och vad som är viktigt i livet. Jag här även kopplat detta till förskolans verksamhet och boken "Nu ler Vygostkij" av Anne-Marie Körling(2012).    

Min reflektion mellan bokens innehåll och TED-speach är att vi ska fråga oss vad som egentligen är viktigt och vad som betyder något. Vad lägger vi kraft och energi på? Lägger vi kraft och energi på att ha massa regler som egentligen endast är för oss vuxna, tillexempel att barnen måste sitta upp när det är samling, de får inte ligga ner. Jag menar att vi istället ska lägga energi på innehållet i samlingen och om barnet kan lyssna och kanske till och med lyssnar bättre när de ligger ner. Vi kan försöka säga ja istället för nej. Vårda våra relationer till varandra och skapa en positiv och tillåtande miljö. 

En liten tankeställare! 

I detta inlägg berör jag kursmål: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Referenser

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber

http://www.ted.com/talks/ric_elias [2015-03-18]

Lust att lära på Textilmuseet

När jag kommer fram till museet så möts jag av denna fantastiska ingång som är gjord av olika textilier av olika människor.

Vi fick sedan en rundtur i museet och fick se och uppleva flera saker som faktisk är gjorda av textil som man inte tänker på. Jag har i alla fall aldrig tänkt på att däcket är gjort av textil. 

Vi kom även in på miljö och återbruk. Ett spännande ämne som det pratas och arbetas med på flera förskolor.  Klänningen på bilden är bland annat gjort av kaffefilter, sopsäckar med mera. 

Under eftermiddagen fick vi uppleva en japansk utställning där fibrer var den gemensamma nämnaren. Utställningen var uppbyggd så att man fick uppleva och erfara skuggor på ett helt fantastiskt sätt. 

Under eftermiddagen fick vi uppleva en japansk utställning fibrer var den gemensamma nämnaren.  Utställningen var uppbyggd så att man fick uppleva och erfara skuggor på ett helt fantastiskt sätt. Något jag tror skulle uppskattas av barnen och även något att arbeta vidare med på förskolan.  

Vi fick även besöka en bostad som tog oss till Bangladesh. Detta tror jag kan föra med sig mycket tankar och idéer hos barnen att samtala vidare kring. 

Vi avslutade sedan men att göra "skadedjur" av tyg och olika material där fantasin och kreativiteten kan flöda. 

Jag anser att textilmuseet skulle funka utmärkt att besöka tillsammans med en barngrupp. Der går att upplava med alla sinnen och på övervåningen är det bara att låta fantasin flöda och SKAPA!

I detta inlägg kopplar jag till kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser

Karin Olsson Lindström Textilmuseet Borås 

Lusta att lära genom musik

Musik är spännande och roligt. För mig är musik känslor, gemenskap, rytm, lycka och mycket mycket mer! Jag har aldrig upplevt på en förskola att inte musik är uppskattat utan att kroppen gärna vill röra sig sig musiken. Vi har haft en workshop i musik som var väldigt lärorik med många tips och idéer. Vi arbetade med kroppen som uttrycksmedel. Vi genomförde övningar i rytm, puls, improvisation och gehör genom att klappa, stampa, sjunga och använda enkla instrument. Vi utforskade rösten och att använda rösten som ett pedagogiskt verktyg. Vi fick även med en hel del härliga sånger med hem i bagaget. 

Vi fick en del information om  barnens röster. Barns röster är sköra och de har mindre stämband än en vuxens därför ska man tänka på vilken tonart man sjunger i. Barn utvecklar mycket genom musiken och det finns flera olika övningar för bland annat finmotorik, grovmotorik, lyssna, känna, öva språk, matematik, våga, gruppövningar, enskilda övningar, lära sig instrument och mycket mera.   

I detta inlägg berör jag målen:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

Karin Lindahl Högskolan i Borås 

Bild 2

Jag har fått uppleva ännu en dag i bildsalen. Som alltid är det en väldigt givande och inspirerande dag! Vi arbetade med återvinning, miljö, grön flagg, hållbar utveckling och uppleva med alla sinnen. 

Första bilden visar hur vi gjorde papper. Det är endast vatten och klippt tidning som vi sedan mixat med en stavmixer. Sedan färgade vi pappret grönt med hjälp av att hälla i färg i blandningen. 

Sedan gjorde vi Papier maché. Då använde vi oss av papper och lim och sedan hällde jag i grön färg sedan mixade vi med stavmixer till önskad konsistens. Sedan la vi massan i tyg och pressade ur vätskan och sedan blev massan "hårdare". Sedan gjorde jag en skål av massan som nu ligger på tork. 

Sedan fick vi uppleva lera i flera utföranden. Mats gav oss olika uppdrag med leran. Vi skulle göra gubbar genom att trycka leran i handen och sedan göra ögon. Vi skulle sedan bland annat göra något långt, kort, slingrigt och runt  av leran. Vi fick även göra ett så högt torn vi kunde av letan. Vi fick även stiga på leran och uppleva leran på så vis.

Vi fick även arbeta med språk. Mats ställde öppna frågor som öppnade allas sinnen. Vi utgick ifrån det höga tornet vi byggt.Jag kände att jag förflyttade mig till platsen jag tänkte på och det var RN härlig känsla. Min historia blev såhär: 

"Tornet finns i skogen. Det luktar regn, solen lyser mellan träden, dörren går att öppna. Det är en stor entré där solen lyser starkt, det är mystiskt och fridfullt. Det är tomt men jag känner att det finns liv här. Det står en trappa till höger om mig. Jag kan inte avgöra vad trappan är gjord av under all mossa. När jag kommer upp för trappan finns det en balkongdörr. Jag öppnar dörren och och ser och känner en skog full med liv och det är härligt och jag känner mig lycklig. Jag tar mig tillbaka till bildsalen genom att stå helt stilla och blunda en stund." 

Jag anser att allt vi gjort under dagen kan man göra i barngrupp. Det blir ett spännande sätt att arbeta med bland annat miljö och återvinning. Istället för att arbeta veckovis med tillexempel språk, miljö och matematik ska det ingå i den dagliga verksamheten, hela tiden. En tanke är att arbeta i mindre grupper för att kunna finnas och arbeta med barnen och även reflektera mycket tillsammans med barnen. 

I detta inlägg berör jag kursmål: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser  

Mats Andersson Högskolan i Borås 

Navet i Borås (2)

Jag har fått erfara ytterligare en heldag på Navet i Borås. Vi talade bland annat om estetiska lärarprocesser som kunskapsutveckling där barn lär dig att knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet.

Anna Gunnarsson osm arbetar på Navet läste upp två sagor. Dels sagan om Triton och Tunda (Fysik) och Bertas experimentbok (Kemi). Båda berättelserna berör faktorer som: kunskaper, ämnesövergripande, intryck, upplevelser, fysik, kemi, språk, sammanhang, erfarenheter, analys, uttryck, reflektion och reaktion.

Anna förklarar även att när vi vuxna har en föreställning om att någonting är svårt för vi lätt över det på barnen. Hon uttrycker även hur viktigt det är att vi benämner ordet rätt. Tillexempel luftmotstånd eller när vi bakar med barnen att vi säger matsked, tesked, decilitermått istället för "stora eller lilla" måttet.

Vi gjorde experiment utifrån boken Bertas experimentbok. Vi gjorde en "fissaft" som är gjord av rödkål som skärs ner och som man sedan fryser. Sedan häller man på varmt vatten och låter det stå sedan ska det silas och hällas i en flaska. Vi fick flera rör som några var vatten och bikarbonat och andra var vatten och citronsyra. Vi skulle sedan droppa i fissaften i dessa rör och se vad som hände. De rören med bikarbonat och vatten blev blå/grön medans rören med vatten och citronsyra blev lila och det bildades kolsyra. Del två i experimentet var att vi blandade i innehållet i allas rör tillsammans med matolja. Resultatet blev som en "lavalampa".

Vi testade även att göra en fallskärm och en helikopter. Här testade vi luftmotstånd, tyngd, dragningskraft, rotation, atomer och molekyler.

Under eftermiddagen skulle vi skapa en egen berättelse. Vi skulle först göra ett karaktärsschema och sedan ett hinderschema. Jag tänker att detta an vara kul att göra tillsammans med barngruppen. Att först koma på en karaktär och sedan skriva en berättelse med hjälp av hinderschema(Grönte 2002, s. 34, 59).      

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där 
  estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser 

Anna Gunnarsson Navet

Grönte, Veronica (2002). Pennvässaren: dramaturgin som verktyg till bra berättelser. Varberg: Argument

Museibesök i Göteborg

Under denna termin skulle vi besöka tre museer i Göteborg. Vi besökte Göteborgs stadsmuseum, världskultur museet och Göteborgs naturhistoriska museum. Under besöken skulle vi tänka på frågeställningarna:

- "Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?"

- "Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan eller i förskoleklassen?" 

Göteborgs stadsmuseum

http://goteborgsstadsmuseum.se/

Detta museum hade bland annat en utställning som hette "barnens museum" och skulle föreställa Göteborgs stad. Det var stora och rymliga ytor, lätt att ha översikt med barnen. Till denna utställning hade man kunnat ta de lite yngre barnen för att de ska få en tidig positiv inställning till museum. Barnen kunde klättra, mysa, bygga, gunga eller leka i kiosken.   

De övriga utställningarna berättar om Göteborgs historia från forntid till nutid, dessa utställningar vänder sig till vuxna och de lite äldre barnen. Jag tänker att man hade kunnat gå runt med barngruppen och stanna vid de saker som barnen visar intresse för jag tror det blir jobbigt för barnen att lyssna och gå igenom allt. 

Det var många bilder att titta på i museet och jag tänker att man på förskolan hade kunnat arbeta med bilder, barnen kan få ta egna kort och samtala och berätta om dessa. På museet kan man titta på bilderna och fundera över vad de föreställer, är de tagna uppifrån eller nedifrån, finns det någon matematik/mönster i bilderna.  

Världskultur museet

http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/

På detta museet fanns det två utställningar, "Earthlings" och "Wiphala. När vi kom in till museet var det väldigt stort och stora, breda trappor och det kändes väldigt "pampigt". När man sedan kom upp till utställningarna var det endast två stycken varav en inte tilltalade så mycket så det var en liten besvikelse för förväntningarna var stora. 

Den första utställningen var "Earthlings" eller "Jordlingar". Denna utställning tror jag kan fånga alla åldersgruppers intresse på förskolan. Jag blev inspirerad och fångad av denna värld. Först kunde du gå balansgång in i Jordlingarnas fantasivärld och sedan möttes man av flera olika "stationer". Det gick bland annat att göra egen musik, bygga städer, mysa, utforska människornas saker och lyssna på människoljud. Det fanns mycket att samtala om och uppleva på utställningen. Förskolan hade kunnat arbete med eller ha som tema/projekt rymden, planeten jorden, fantasi, ljud med mera. 

Den andra utställningen var "Wiphala", en berättelse om en tusen år gammal flagga. Det är ingen utställning jag hade tagit med en hel barngrupp på för det kändes som att den vänder sig till vuxna. Dock hade det gått att samtala om den och om man har temat länder, olika flaggor, kulturer med mera. 

Göteborgs naturhistoriska museum

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/

Detta museum tror kan vända sig till  barn i alla åldrar. Förskolan kanske arbetar med djur, eller endast däggdjur, eller fåglar, fotspår, svenska djur, vatten eller liknande. Detta museum är även bra om förskolan arbetar med kroppen. Jag tyckte att det var väldigt spännande att se alla djur och få en förståelse för djurens naturliga storlek, hur stor är egentligen en elefant eller hur liten är egentligen än näbbmus? Det finns mycket att samtala om och uppleva med alla sinnen!  

Alla museum anser jag kan besökas av förskolan för att barnen ska få uppleva och lära. Det är viktigt att barn får en positiv syn på museer redan i tidig ålder. Jag har inte haft någon positiv inställning till museer för jag har upplevt att det har varit långtråkigt och ointressant. Som barn upplevde jag även att man skulle vara tyst på museer och inte röra saker och jag anser att som barn har behov av att uppleva med alla sinnen och få sina intressen och behov tillgodosedda. Efter dessa museibesök har jag fått en annan uppfattning. Jag tror att många av dessa museer kan fånga barnens intresse och de dem en positiv erfarenhet av museer.  

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Workshop i flerspråkighet

Språk och flerspråkighet är något som intresserar mig otroligt mycket. Enligt Kullti (2012, s. 15-40) har var femte barn annat modersmål än svenska. Kullti menar att lärandet sker i ömsesidigt samspel mellan individ och miljö och kräver aktivt meningsskapande av individen. Viktiga förutsättningar för flerspråkiga barns lärande är att både modersmålet och ansraspråket är starkt och under utveckling. Barn är viktiga för varandras lärande och lek förstårs som en ledande aktivitet för barns utveckling.

Under workshopen fick vi diskussionsunderlag att diskutera i smågrupper. Diskussionsunderlaget handlade om olika aktiviteter som vi i grupperna skulle analysera om de är språkutvecklande och vilka aktiviteter som inte är språkutvecklande för flerspråkiga barn i förskolan. Hur skulle vi gjort för att göra dessa aktiviteter mer språkutvecklande. Aktiviteterna var bland annat: knytkalas för föräldrar och barn i förskolan, dagstidningar på alla barns språk, bokläsning och tala om bilderna och handlingen, lära sig enkla fraser på barnens olika språk, prata om länder och kulturer, pedagoger hjälper till vid konflikter mellan barn, rim och ramsor, läsa böcker på andra språk och stärka barnens förstaspråk genom TAKK.

Det var väldigt givande samtal och det är just kommunikation och samtal med barn som är viktigt. Pedagoger ska ge barn många ord, ställa öppna frågor och även knyta an till barnens intressen. Det är även viktigt att vänta ut barnen och ge tid för reflektering. Det ska råda ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Det är viktigt att förskolan är öppen för allt. Ett exempel är tid. Vi ser på tid olika i olika kulturer därför är samtal och samarbete med föräldrar ett viktigt inslag i förskolans uppdrag och även att vara öppen för skilda åsikter och tankar. 

Vi lär oss av varandra och även i samspel med varandra. Vi ska se varandras olikheter som en tillgång.  

Bilden är lånad ifrån en blogg som handlar om barn tal, språk och kommunikation. Besök gärna denna blogg: https://pratamera.wordpress.com/

I detta inlägg berör jag kursmål:

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs]: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg:

Göteborgs universitet, 2012. Tillgänglig: hdl.handle.net/2077/29219

[2015-0218]

Emma Almingefeldt Högskolan i Borås