Navet i Borås (2)

Jag har fått erfara ytterligare en heldag på Navet i Borås. Vi talade bland annat om estetiska lärarprocesser som kunskapsutveckling där barn lär dig att knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet.

Anna Gunnarsson osm arbetar på Navet läste upp två sagor. Dels sagan om Triton och Tunda (Fysik) och Bertas experimentbok (Kemi). Båda berättelserna berör faktorer som: kunskaper, ämnesövergripande, intryck, upplevelser, fysik, kemi, språk, sammanhang, erfarenheter, analys, uttryck, reflektion och reaktion.

Anna förklarar även att när vi vuxna har en föreställning om att någonting är svårt för vi lätt över det på barnen. Hon uttrycker även hur viktigt det är att vi benämner ordet rätt. Tillexempel luftmotstånd eller när vi bakar med barnen att vi säger matsked, tesked, decilitermått istället för "stora eller lilla" måttet.

Vi gjorde experiment utifrån boken Bertas experimentbok. Vi gjorde en "fissaft" som är gjord av rödkål som skärs ner och som man sedan fryser. Sedan häller man på varmt vatten och låter det stå sedan ska det silas och hällas i en flaska. Vi fick flera rör som några var vatten och bikarbonat och andra var vatten och citronsyra. Vi skulle sedan droppa i fissaften i dessa rör och se vad som hände. De rören med bikarbonat och vatten blev blå/grön medans rören med vatten och citronsyra blev lila och det bildades kolsyra. Del två i experimentet var att vi blandade i innehållet i allas rör tillsammans med matolja. Resultatet blev som en "lavalampa".

Vi testade även att göra en fallskärm och en helikopter. Här testade vi luftmotstånd, tyngd, dragningskraft, rotation, atomer och molekyler.

Under eftermiddagen skulle vi skapa en egen berättelse. Vi skulle först göra ett karaktärsschema och sedan ett hinderschema. Jag tänker att detta an vara kul att göra tillsammans med barngruppen. Att först koma på en karaktär och sedan skriva en berättelse med hjälp av hinderschema(Grönte 2002, s. 34, 59).      

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där 
  estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser 

Anna Gunnarsson Navet

Grönte, Veronica (2002). Pennvässaren: dramaturgin som verktyg till bra berättelser. Varberg: Argument

Navet i Borås

Det blev en inspirerande fredag på Navet i Borås. Vi pratade bland annat om kreativa miljöer och hållbar utveckling. Vi inledde dagen med en rundvandring genom hela Navet och frågorna vi fick ställa oss var: vad ser jag? Vad är det som ligger till grund för dessa kreativa miljöer? Vilken känsla får jag?

Det fanns bland annat avdelning med vatten, el & magnetism, matematik, kroppen och olika labb. Vår guide berättade att de alltid inleder med dramatisering på olika samlingsplatser när det kommer barngrupper för att fånga barnens uppmärksamhet. Guiden berättade även att det är bra om pedagogerna har en idé om vad de vill att barnen ska få uppleva under besöket för att pedagogerna redan vet vad barnen har för intressen och funderingar.   

Vår guide belyste flera gånger vikten av att barnen ska uppleva när de besöker navet. Det ska vara lustfyllt och inspirerande. Allt ska pillas på, inget ska få stå orört vilket jag anser är det absolut bästa med navet. 

Vad kännetecknar då kreativa miljöer? Belysning och ljud kan verkligen uppmuntra olika känslor, lika så olika material. Det stod mycket material framme till barnen som gjorde att det till och med kliade i mina fingrar att sätta igång att uppleva. Det fanns mycket återvunnet material som finns i barnen närmiljö och som även kan vara en inspiration att ta med till förskolan.

Kroppen

Matematik

Vi pratade även om hållbar utveckling. Hur ska vi arbeta i förskolan för att inspirera och förmedla kunskap till barn och föräldrar till en hållbar utveckling? Vi hade bland annat som förslag att prata med barnen kring vad som händer med djuren om de äter skräp som ligger på marken. Till föräldrarna pratade vi om att vi skapar förutsättningarna för vilken miljö våra barn och barnbarn och så vidare ska leva i.

Hur lång tid tar de för de olika materialen att brytas ner av naturen? Bland annat tar del hela 20-25 år för naturen att bryta ner ett tuggummi.

Jordklot

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s 9) redogör för att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Verksamheten ska även utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket ss. 4-5, 11-12 
Tillgänglig på Internet: 

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navets hemsida: 

http://www.navet.com/ 

Anna Gunnarsson Navet