Professionsdag

Professionsdagen är en dag fylld av inspiration. Den erbjuder mässa och seminariepass på högskolan i Borås för förskollärare och lärare.

Vi fick välja två seminariepass att gå på under dagen och jag valde "språk hela dagen" och "specialpedagogens roll i förskolan".

Seminariet "språk hela dagen" var ett väldigt inspirerande pass, dels för de hade väldigt mycket konkreta tips och mycket bra information. Jag är väldigt intresserad av språk därför tilltalade detta pass mig extra mycket. Barn behöver tidig stöttning i sitt språk och barn kan ha upp till 6-7 olika språk samtidigt. Förelärarna förespråkar böcker och sagor och menar att detta ska vara tillgängligt för barnen hela tiden, överallt. Det är viktigt att se till barnens intressen och låta barnen tillägna sig språket på olika användningområden som brev, böcker mm. Det är viktigt att låta barnen själva fundera kring varför man behöver kunna läsa och skriva. För att barn ska vilja prata och berätta måste det finnas lyhörda och närvarande pedagoger som vill lyssna! Språklig utveckling ska ske under hela dagen och ribban ska ligga snäppet över det som barnen redan kan. Ge barnet även tid att få prata och var i nuet tillsammans med barnen. Leken är otroligt viktig för barns språkutveckling. I leken får barnen ett gemensamt språk, de lär sig att uttrycka sig, och de lär sig att lyssna på andra. Språkträningen blir aktiv i leken, barnens ord knyts både till verkliga föremål, händelser och till inre bilder. Ge barnen tid för lek, och pedagogerna ska vara närvarande när det är fri lek. Förändra miljöerna till barnens intresse och grupperar barnen mera var förelärarnas råd.

Barn lär mycket av varandra, det är vår uppgift att skapa möten och mötesplatser för barn där de kan prata och leka. Föreläsarna pratade endel om att träna munmotorik på ett lekfullt sätt, genom att bland annat blåsa bubblor, blåsa på fjädrar, silkespapper eller i sugrör. Tecken som stöd togs även upp och beskrevs som bron mellan olika språk. "Babblarna" togs upp som ett språkmaterial. Föreläsarna förespråkade även bildstöd, rekvisita som stöttar språket. Genom bildstöd får barnen en dagsstruktur och barnen slipper då att hålla koll på vad som ska hända här näst och kan då istället slappna av.

Seminariet "specialpedagogens roll i förskolan" var lärorikt och jag fick en tydligare inblick i föreläsningens titel: specialpedagogens roll i förskolan. Hon som föreläste började med att förklara att vi på förskolan och även specialpedagoger är rötterna på ett träd. Vi lägger grunden för ett livslångt lärande och arbetar för att alla barn ska lyckas trots olika förutsättningar. Vi ska även skapa välmående relation till föräldrar. Specialpedagogens främsta roll är att observera. Att komma utifrån och observera barngruppen eller enskilda barn. Exempelvis samspel, vad fungerar väl? Specialpedagogerna gör även kartläggning och analys: vart är vi, vart ska vi och hur tar vi oss dit?

Föreläsaren beskrev ett kartläggningssystem som en pyramid där överst på pyramiden är barn som är i behov av särskilt stöd där specialpedagogen är inkopplad. I mitten av pyramiden är barn som är i behov av extra anpassningar och nederst på pyramiden är barn som är i behov av ledning och stimulans. Alla barn mår bra av tydlighet och alla barn är i behov av stöd. Olikheter berikar och alla har lika värde.

TED speach

Gå gärna in och titta på denna länken:

http://www.ted.com/talks/ric_elias

Den handlar om saker som han lärde sig när planet han var på kraschade. Jag har kopplar en sådan här händelse till vad vi egentligen lägger tid och kraft på och vad som är viktigt i livet. Jag här även kopplat detta till förskolans verksamhet och boken "Nu ler Vygostkij" av Anne-Marie Körling(2012).    

Min reflektion mellan bokens innehåll och TED-speach är att vi ska fråga oss vad som egentligen är viktigt och vad som betyder något. Vad lägger vi kraft och energi på? Lägger vi kraft och energi på att ha massa regler som egentligen endast är för oss vuxna, tillexempel att barnen måste sitta upp när det är samling, de får inte ligga ner. Jag menar att vi istället ska lägga energi på innehållet i samlingen och om barnet kan lyssna och kanske till och med lyssnar bättre när de ligger ner. Vi kan försöka säga ja istället för nej. Vårda våra relationer till varandra och skapa en positiv och tillåtande miljö. 

En liten tankeställare! 

I detta inlägg berör jag kursmål: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Referenser

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber

http://www.ted.com/talks/ric_elias [2015-03-18]

Lust att lära på Textilmuseet

När jag kommer fram till museet så möts jag av denna fantastiska ingång som är gjord av olika textilier av olika människor.

Vi fick sedan en rundtur i museet och fick se och uppleva flera saker som faktisk är gjorda av textil som man inte tänker på. Jag har i alla fall aldrig tänkt på att däcket är gjort av textil. 

Vi kom även in på miljö och återbruk. Ett spännande ämne som det pratas och arbetas med på flera förskolor.  Klänningen på bilden är bland annat gjort av kaffefilter, sopsäckar med mera. 

Under eftermiddagen fick vi uppleva en japansk utställning där fibrer var den gemensamma nämnaren. Utställningen var uppbyggd så att man fick uppleva och erfara skuggor på ett helt fantastiskt sätt. 

Under eftermiddagen fick vi uppleva en japansk utställning fibrer var den gemensamma nämnaren.  Utställningen var uppbyggd så att man fick uppleva och erfara skuggor på ett helt fantastiskt sätt. Något jag tror skulle uppskattas av barnen och även något att arbeta vidare med på förskolan.  

Vi fick även besöka en bostad som tog oss till Bangladesh. Detta tror jag kan föra med sig mycket tankar och idéer hos barnen att samtala vidare kring. 

Vi avslutade sedan men att göra "skadedjur" av tyg och olika material där fantasin och kreativiteten kan flöda. 

Jag anser att textilmuseet skulle funka utmärkt att besöka tillsammans med en barngrupp. Der går att upplava med alla sinnen och på övervåningen är det bara att låta fantasin flöda och SKAPA!

I detta inlägg kopplar jag till kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser

Karin Olsson Lindström Textilmuseet Borås 

Lusta att lära genom musik

Musik är spännande och roligt. För mig är musik känslor, gemenskap, rytm, lycka och mycket mycket mer! Jag har aldrig upplevt på en förskola att inte musik är uppskattat utan att kroppen gärna vill röra sig sig musiken. Vi har haft en workshop i musik som var väldigt lärorik med många tips och idéer. Vi arbetade med kroppen som uttrycksmedel. Vi genomförde övningar i rytm, puls, improvisation och gehör genom att klappa, stampa, sjunga och använda enkla instrument. Vi utforskade rösten och att använda rösten som ett pedagogiskt verktyg. Vi fick även med en hel del härliga sånger med hem i bagaget. 

Vi fick en del information om  barnens röster. Barns röster är sköra och de har mindre stämband än en vuxens därför ska man tänka på vilken tonart man sjunger i. Barn utvecklar mycket genom musiken och det finns flera olika övningar för bland annat finmotorik, grovmotorik, lyssna, känna, öva språk, matematik, våga, gruppövningar, enskilda övningar, lära sig instrument och mycket mera.   

I detta inlägg berör jag målen:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

Karin Lindahl Högskolan i Borås 

Bild 2

Jag har fått uppleva ännu en dag i bildsalen. Som alltid är det en väldigt givande och inspirerande dag! Vi arbetade med återvinning, miljö, grön flagg, hållbar utveckling och uppleva med alla sinnen. 

Första bilden visar hur vi gjorde papper. Det är endast vatten och klippt tidning som vi sedan mixat med en stavmixer. Sedan färgade vi pappret grönt med hjälp av att hälla i färg i blandningen. 

Sedan gjorde vi Papier maché. Då använde vi oss av papper och lim och sedan hällde jag i grön färg sedan mixade vi med stavmixer till önskad konsistens. Sedan la vi massan i tyg och pressade ur vätskan och sedan blev massan "hårdare". Sedan gjorde jag en skål av massan som nu ligger på tork. 

Sedan fick vi uppleva lera i flera utföranden. Mats gav oss olika uppdrag med leran. Vi skulle göra gubbar genom att trycka leran i handen och sedan göra ögon. Vi skulle sedan bland annat göra något långt, kort, slingrigt och runt  av leran. Vi fick även göra ett så högt torn vi kunde av letan. Vi fick även stiga på leran och uppleva leran på så vis.

Vi fick även arbeta med språk. Mats ställde öppna frågor som öppnade allas sinnen. Vi utgick ifrån det höga tornet vi byggt.Jag kände att jag förflyttade mig till platsen jag tänkte på och det var RN härlig känsla. Min historia blev såhär: 

"Tornet finns i skogen. Det luktar regn, solen lyser mellan träden, dörren går att öppna. Det är en stor entré där solen lyser starkt, det är mystiskt och fridfullt. Det är tomt men jag känner att det finns liv här. Det står en trappa till höger om mig. Jag kan inte avgöra vad trappan är gjord av under all mossa. När jag kommer upp för trappan finns det en balkongdörr. Jag öppnar dörren och och ser och känner en skog full med liv och det är härligt och jag känner mig lycklig. Jag tar mig tillbaka till bildsalen genom att stå helt stilla och blunda en stund." 

Jag anser att allt vi gjort under dagen kan man göra i barngrupp. Det blir ett spännande sätt att arbeta med bland annat miljö och återvinning. Istället för att arbeta veckovis med tillexempel språk, miljö och matematik ska det ingå i den dagliga verksamheten, hela tiden. En tanke är att arbeta i mindre grupper för att kunna finnas och arbeta med barnen och även reflektera mycket tillsammans med barnen. 

I detta inlägg berör jag kursmål: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser  

Mats Andersson Högskolan i Borås 

Navet i Borås (2)

Jag har fått erfara ytterligare en heldag på Navet i Borås. Vi talade bland annat om estetiska lärarprocesser som kunskapsutveckling där barn lär dig att knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet.

Anna Gunnarsson osm arbetar på Navet läste upp två sagor. Dels sagan om Triton och Tunda (Fysik) och Bertas experimentbok (Kemi). Båda berättelserna berör faktorer som: kunskaper, ämnesövergripande, intryck, upplevelser, fysik, kemi, språk, sammanhang, erfarenheter, analys, uttryck, reflektion och reaktion.

Anna förklarar även att när vi vuxna har en föreställning om att någonting är svårt för vi lätt över det på barnen. Hon uttrycker även hur viktigt det är att vi benämner ordet rätt. Tillexempel luftmotstånd eller när vi bakar med barnen att vi säger matsked, tesked, decilitermått istället för "stora eller lilla" måttet.

Vi gjorde experiment utifrån boken Bertas experimentbok. Vi gjorde en "fissaft" som är gjord av rödkål som skärs ner och som man sedan fryser. Sedan häller man på varmt vatten och låter det stå sedan ska det silas och hällas i en flaska. Vi fick flera rör som några var vatten och bikarbonat och andra var vatten och citronsyra. Vi skulle sedan droppa i fissaften i dessa rör och se vad som hände. De rören med bikarbonat och vatten blev blå/grön medans rören med vatten och citronsyra blev lila och det bildades kolsyra. Del två i experimentet var att vi blandade i innehållet i allas rör tillsammans med matolja. Resultatet blev som en "lavalampa".

Vi testade även att göra en fallskärm och en helikopter. Här testade vi luftmotstånd, tyngd, dragningskraft, rotation, atomer och molekyler.

Under eftermiddagen skulle vi skapa en egen berättelse. Vi skulle först göra ett karaktärsschema och sedan ett hinderschema. Jag tänker att detta an vara kul att göra tillsammans med barngruppen. Att först koma på en karaktär och sedan skriva en berättelse med hjälp av hinderschema(Grönte 2002, s. 34, 59).      

I detta inlägg berör jag kursmål:

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där 
  estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser 

Anna Gunnarsson Navet

Grönte, Veronica (2002). Pennvässaren: dramaturgin som verktyg till bra berättelser. Varberg: Argument

Museibesök i Göteborg

Under denna termin skulle vi besöka tre museer i Göteborg. Vi besökte Göteborgs stadsmuseum, världskultur museet och Göteborgs naturhistoriska museum. Under besöken skulle vi tänka på frågeställningarna:

- "Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?"

- "Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan eller i förskoleklassen?" 

Göteborgs stadsmuseum

http://goteborgsstadsmuseum.se/

Detta museum hade bland annat en utställning som hette "barnens museum" och skulle föreställa Göteborgs stad. Det var stora och rymliga ytor, lätt att ha översikt med barnen. Till denna utställning hade man kunnat ta de lite yngre barnen för att de ska få en tidig positiv inställning till museum. Barnen kunde klättra, mysa, bygga, gunga eller leka i kiosken.   

De övriga utställningarna berättar om Göteborgs historia från forntid till nutid, dessa utställningar vänder sig till vuxna och de lite äldre barnen. Jag tänker att man hade kunnat gå runt med barngruppen och stanna vid de saker som barnen visar intresse för jag tror det blir jobbigt för barnen att lyssna och gå igenom allt. 

Det var många bilder att titta på i museet och jag tänker att man på förskolan hade kunnat arbeta med bilder, barnen kan få ta egna kort och samtala och berätta om dessa. På museet kan man titta på bilderna och fundera över vad de föreställer, är de tagna uppifrån eller nedifrån, finns det någon matematik/mönster i bilderna.  

Världskultur museet

http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/

På detta museet fanns det två utställningar, "Earthlings" och "Wiphala. När vi kom in till museet var det väldigt stort och stora, breda trappor och det kändes väldigt "pampigt". När man sedan kom upp till utställningarna var det endast två stycken varav en inte tilltalade så mycket så det var en liten besvikelse för förväntningarna var stora. 

Den första utställningen var "Earthlings" eller "Jordlingar". Denna utställning tror jag kan fånga alla åldersgruppers intresse på förskolan. Jag blev inspirerad och fångad av denna värld. Först kunde du gå balansgång in i Jordlingarnas fantasivärld och sedan möttes man av flera olika "stationer". Det gick bland annat att göra egen musik, bygga städer, mysa, utforska människornas saker och lyssna på människoljud. Det fanns mycket att samtala om och uppleva på utställningen. Förskolan hade kunnat arbete med eller ha som tema/projekt rymden, planeten jorden, fantasi, ljud med mera. 

Den andra utställningen var "Wiphala", en berättelse om en tusen år gammal flagga. Det är ingen utställning jag hade tagit med en hel barngrupp på för det kändes som att den vänder sig till vuxna. Dock hade det gått att samtala om den och om man har temat länder, olika flaggor, kulturer med mera. 

Göteborgs naturhistoriska museum

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/

Detta museum tror kan vända sig till  barn i alla åldrar. Förskolan kanske arbetar med djur, eller endast däggdjur, eller fåglar, fotspår, svenska djur, vatten eller liknande. Detta museum är även bra om förskolan arbetar med kroppen. Jag tyckte att det var väldigt spännande att se alla djur och få en förståelse för djurens naturliga storlek, hur stor är egentligen en elefant eller hur liten är egentligen än näbbmus? Det finns mycket att samtala om och uppleva med alla sinnen!  

Alla museum anser jag kan besökas av förskolan för att barnen ska få uppleva och lära. Det är viktigt att barn får en positiv syn på museer redan i tidig ålder. Jag har inte haft någon positiv inställning till museer för jag har upplevt att det har varit långtråkigt och ointressant. Som barn upplevde jag även att man skulle vara tyst på museer och inte röra saker och jag anser att som barn har behov av att uppleva med alla sinnen och få sina intressen och behov tillgodosedda. Efter dessa museibesök har jag fått en annan uppfattning. Jag tror att många av dessa museer kan fånga barnens intresse och de dem en positiv erfarenhet av museer.  

I detta inlägg berör jag kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden