Didaktiskt material - VFU och fältdagar efter VFU

Didaktiskt material

För mig är ett didaktiskt material en undervisningsmetod. För att mitt material ska bli didaktisk har jag ställt mig frågor under planeringen, genomförandet och utvärderingen av mitt didaktiska material. Jag har ställt mig frågor som Lena Lyckeståhl[1] tar upp i sin föreläsning. Jag har ställt mig frågor som: Vad ska lärandet innehålla? Hur ska materialet göras tillgängligt? Varför ska det läras? Vem är det som ska lära? När ska man lära? Med vem ska man lära? Var ska man lära? Vem ska bestämma lärandet? 

Jag valde att fokusera på språkutveckling och språkstimulans i mitt didaktiska material. Jag gjorde sångkort, sång-memory och äggmaracas att arbeta med på olika språkstimulerande sätt. Meningen med mitt material var att vi skulle lära tillsammans och av varandra på ett lekfullt sätt. Materialet skulle intressera barnen till att samtala mer och även få in mer musik i vardagen.Enligt Svensson(2005, s. 155) spelar sången en stor roll för språkinlärningen. Det skapar en positiv känsla och gemenskap. Genom att bland annat sjunga tokiga sånger över barnen språkljud och språklig medvetenhet. 

Enligt Söderman och Riddersporre(2012, ss. 150-152) ska förskolan stimulera barns språkutveckling och detta kan göras genom sång. Det är viktigt att förskolan tar hänsyn till flerspråkiga barns situation när de planerar förskolans verksamhet. Genom arbete med musik kan man nå både barn och pedagoger och skapa glädje. Musiken kan påverka att barn spontant börjar sjunga, prata och även att barnen vågar uttrycka sig med sin kropp och alla sinnen.  

Sångkort, sång-memory och äggmaracas. Till sångkorten skrev jag ett papper på övningar som man kan göra tillsammans med sångkorten för att kunna utmana barnen. Det var bland annat övningar som att byta ut vissa ord i sångerna, sjunga sånger med nya språkljud, sjunga sånger på en och samma mening hitta på gester till sångerna, få in TAKK (Alternativ och kompletterande kommunikation)  i sångerna och hur man kan få in drama, bild och matematik med mera i sångerna. 

En fin dag som denna går det utmärkt att ta med sig materialet ut. När vi sjöng försökte vi tillsammans hitta en rytm med hjälp av äggmaracasen. Sång-memoryt går ut på att när man får par så sjunger man tillsammans en sång som kan förknippas med bilden eller så kan man hitta på en egen sång.    

Utveckling av mina äggmaracas som var gjorda av kinderägg och sand blev ett ljudmemory som var mycket populärt bland barnen.  Här krävs det att man är koncentrerad och fokuserad. Jag har bland annat fyllt kinderäggen med gem, pärlor, sten osv. 

Jag ville utveckla mina sångkort. Jag ville att barnen skulle fundera vidare kring vad musik kan vara för dem. Så de fick måla till klassisk musik. Under tiden pratade vi om vad barnen kände när vi lyssnade på musiken. Ett barn tyckte att musiken gjorde att man kunde tänka. Ett annat barn tyckte att musiken var lite läskig. Vi samtalade sedan om bilderna som barnen ritat och då kunde man tydligt se att musiken påverkat vad de målade. Jag kunde tydligt se och efter vad barnen berättade se att musiken påverkat dem när de målade och att de upplevt musiken olika.  Detta gjorde jag under mina fältdagar efter VFU perioden. 

Jag ville göra mig, barnen och pedagoger medvetna om vad sången faktiskt för med sig så jag gjorde en affisch med olika begrepp som kan kopplas till när vi sjunger. Se så mycket som utvecklas!

I läroplanen för förskolan(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bland annat texter och sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa samt tillägnar sig innebörden i olika begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Läroplanen utrycker även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat sång, musik och dans.

Jag känner mig nöjd över mitt material och det är något jag vill arbeta vidare med när jag börjar arbeta i förskolan. Jag kände att barnen fick upplava lustfyllt och lekfullt lärande och att de kom ett steg närmare att utveckla ett intresse för musik. Jag, barnen och personalen fick även en inblick i vad som kan läras av och genom musiken. Barnen utvecklade en förståelse för språkljud, fonologisk medvetenhet och identifiera ljud i ord. Det jag känner mig mest glad över är glädjen och en lustfylldhet spreds när vi använde materialet i gruppen. 

---

[1] Lena Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås 2015-01-26  

I detta inlägg kopplar jag till kursmål: 

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande
  
  yrkesrollen

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt
  
  Harvardsystemet

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur