torsdag 26 mars 2015

Lust att lära genom drama

Drama på förskolan är en slags styrd lek. Drama betyder att åskådliggöra genom handling. Genom min utbildning har jag lärt mig hur man kan fånga barns intressen genom drama eller hur jag kan väcka barnen intressen till att vilja utföra drama. Jag har även lärt mig att små medel uttrycker någonting, ska jag tillexempel göra en pjäs i ett rum så vet jag att stolen som står i hörnet kan ha ett slags uttryck som påverkar. Som pedagog gäller det att inte använda sig av rätt och fel utan att vara lyhörd och ha ett öppet sinne. Jag har även lärt mig att återberätta någonting genom drama.

Drama är inte pedagogiskt utan det jag jag som pedagog som ser till att dramat blir pedagogiskt. Barn lär sig av sig själva, av andra och av omvärlden. Drama är bra för att sätta igång processer som pedagogik, teater och lek.

Det finns många lekar inom drama men här är några exempel: "Stop och start" går omkring i rummet, stannar när någon annan stannar, rör sig igen när någon annan rör sig. Där emellan kan man även ge barn olika direktiv när de stannat, tillexempel att skaka hand med en kompis. "Maskiner" en person börjar med att ställa sig i mitten och stå till och bara röra en kroppsdel, sedan kan man även lägga till ett ljud till rörelsen. Stå i en ring och håll varandra i händerna, gör cirkeln stor, liten, hög och låg.

Drama ska vara lekfullt och barn leker för att lära. Det är viktigt att barn får mycket tid för leken och att inte inte hela tiden blir avbrutna eller störda. När barn leker kan de ofta vara inne i leken samtidigt som de kan ställa sig utan leken och se ur andra perspektiv.


Amhag, Kupferberg och Leijon(2013, s. 126-127, 130-132, 136, 140-141) beskriver fyra olika estetiska lärandeformer som är användbara i förståelsen om estetiska lärarprocesser. Om, i, med och genom är de fyra lärandeformerna. Lärandeformerna utgår ifrån två egenskaper med mål för lärande: Vad är det vi ska lära oss och hur vi lär oss. Författarna skriver att pedagogiskt drama kan hjälpa barn i deras lärande. Deltagarnas engagemang genom improvisation, interaktion och reflektion med gruppen är utgångspunkten för drama.


Innebörden av att vara pedagog är att jag ska leda barn vid handen, jag ska vara ett stöd för alla barn och vara sida vid sida med dem. Genom ledarskap i dramat ska jag förklara tydligt, positiv, använda mig av humor, vara öppen för att nervositet är normalt, dela in i grupper, jag ska ta barns rädsla på allvar och själva delta. Som pedagog ska jag alltid delta men aldrig på samma villkor som barnen.

Boken: "Mina och Kåge" av Anna Höglund handlar om att få vara rädd, känna mod, längtan och den kan väcka många olika tankar hos barnen. I en bra bok finns den alltid något för var och en och det tror jag att det finns i denna bok. Denna bok kan nog kopplas till många barns erfarenheter och tankar. Den kan öppna upp för många samtal. Jag skulle vilja arbeta med denna bok i förskolan någon gång. Genom denna boken finns det flera saker att kunna spinna vidare på, en sak är rädsla. Jag skulle inleda med att samtala med barnen om deras föreställningar om vad rädsla kan vara, hur det kan kännas i kroppen när man är rädd. Jag skulle sedan sitta i samlingen och skicka runt en spegel där barnen får göra en min när de ser rädda ut. Sedan kan man göra en rörelseövning där barnen går runt i rummet samtidigt som någon tillexempel slår på en trumma, sen när trumman tystnar så får barnen göra något som de är rädda för (tillexempel en spindel eller vad som helst) sedan kan de även få lägga till ljud osv. Som reflektion skulle jag samtala med barnen om de varit rädda någon gång. Sedan kan man tillsammans med barnen gestalta detta som barnen berättat.



I detta inlägg berör jag kursmål:
  • självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområde

Referenslista
Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunilla Fihn Högskolan i Borås 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar